Den 7 april 2007:

Systemfel?

Om någon hade trott att förra årets rekordsiffror för asylsökande som fått PUT och behöver kommunplacering var en tillfällig topp, efter de "amnestibeslut" som Miljöpartiet pressat fram, står nu klart att detta var fel.

Sveriges godhetsrykte har förstärks och siffrorna för år 2007 slår nya asylantrekord och av kommunerna begärs nya åtaganden. Allt färre kommuner kan eller vill dock tillmötesgå de krav som ställs från riksnivån.

I det läget tar Fredrik Malm - ordförande i LUF och dessutom Folkpartiets "flyktingpolitiske talesman"- till orda.

Ur "Riksdag & Departement" den 26/3 - 07:

"KOMMUNER KAN TVINGAS TA EMOT FLYKTINGAR

Folkpartiet är inte främmande för att tvinga kommunerna att ta emot flyktingar. Om partiet svänger i frågan stöds kravet av en riksdagsmajoritet.
 
- Systemet fungerar inte i dag när många kommuner inte ställer upp och då tycker jag att man måste diskutera frågan om lagstiftning, säger Fredrik Malm, ..."

Alltså: kommunalt självstyre och demokrati kan tillämpas bara så länge som "rätt beslut" fattas av kommunerna.

Det associerar till makthavarna i kommunistiska DDR. Om dem raljerades en gång: tycker folket fel får man välja sig ett nytt folk.

Här blir det dessutom rent bokstavligt!

Det är ju precis vad som nu håller på att ske: svenskarna ersätts av andra människor. (Som man ger svenska medborgarskap och kallar för svenskar, men som alltför sällan har lojalitet med Sverige.)


Fredrik Malm har ett förflutet som aktiv inom Expo. Denna tidskrift har officiellt till uppgift att bekämpa högerextremism och antidemokratiska rörelser.

Fallet Malm illustrerar än en gång att Expo egentligen handlar om något helt annat. Man har inga invändningar mot att sätta demokratin ur spel. Det överordnade målet är att verka för det en etnisk omvandling av Sverige.

Detta mångkulturella projekt skall genomdrivas - till varje pris!

Inom DDR övervakade Stasi medborgarna i detalj. Allt som en östtysk gjorde - vad man tyckte, vilka man talade med, vilka tidningar man läste - registrerades noga. Som ett resultat av "felaktiga" åsikter eller kontakter kunde individer dessutom bestraffas.

På 1970-talet avslöjades att det svenska regeringspartiet, Socialdemokraterna, hade en egen underrättelsetjänst, IB. Det blev då stor skandal.

Några decennier senare har denna funktion övertagits av Expo, och man hymlar inte om vad man håller på med. Skandalen uteblir dock. Varför?


Expo inte bara övervakar och registrerar. Man medverkar dessutom till att hindra individer att få arbeten, hindra organisationer att få tillgång till möteslokaler, o.dyl.

Således ingrep man för att Blågula frågor inte skulle få sända TV-program inom ramen för "Öppna kanalen" i Stockholm.

Således publicerade man, inför Skattebetalarnas årsmöte för några år sedan, ett SD-internt e-mejl från Kenneth Sandberg. Inga frågor ställdes om hur man kommit över denna SD-post.

Fredrik Malm fanns centralt placerad på Folkpartiets kansli när fp gjorde intrång på Socialdemokraternas webbsida. Ingen på fp-kansliet kan ha varit ovetande om denna verksamhet, men Malms namn har inte nämnts i sammanhanget, förrän helt nyligen.

Å andra sidan är ju detta dataintrång en bagatell jämfört med vad Expo sysslar med.


För övrigt: när det gäller invandringen finns en lösning.

Den heter Safe Haven eller Skyddskommun. (Det är ju staten som släpper in dem - då är det rimligt att staten också tar ansvaret!)

 

Den 12 april 2007:

Demokratiproblem

Nu har jag läst igenom förslaget till invandringspolitiskt program för Sverigedemokraterna. Det är i huvudsak ett mycket bra programförslag.

Meningen var att SD:s Riksårsmöte i slutet av april skulle ta ställning till förslaget. Nu är det osäkert om så kan bli fallet.

Anledning: Sverigedemokraterna lyckas kanske inte finna någon möteslokal. En möteslokal i Norrköping var inbokad sedan lång tid tillbaka, men nu har uthyraren hoppat av.

Nu ger lokaluthyrare i Saltsjöbaden samma besked - trots att lokalen redan är bokad. Uppenbarligen ger man efter för bombhot.

Även om polisen kan hålla ordning kring lokalen i samband med evenemanget och huliganer hållas borta så kan kanske lokalen i ett senare skede - som hämnd - utsättas för vedergällning. Riktade aktioner mot de personer som är uthyrningsansvariga kan inte heller uteslutas - så har ju varit fallet beträffande personal vid Migrationsverket i Solna.

Som det nu ser ut kan ett parti alltså bli utan ett viktigt politiskt program, av en så banal anledning som att man inte får tag i en möteslokal!


Det är ingen överdrift om man säger att här föreligger ett demokratiproblem. Hur tackla detta?

Precis som beträffande annan allvarlig brottslighet skulle åtgärder kunna sättas in på tre nivåer:

1. Förebyggande

Här skulle behövas klara avståndstaganden och entydiga fördömanden av övergrepp.

Genom sitt förtigande eller bagatelliserande, genom sin hets mot sverigedemokrater och andra invandringskritiker, gör idag det mediala och politiska etablissemanget raka motsatsen. Därmed ges klartecken för nya övergrepp.

2. Avskräckande

De som begår dessa brott ska gripas, åtalas och dömas. Om straffen därvid blir kännbara kan detta få en avskräckande effekt.

3. Inkapaciterande

Om straffen innefattar fängelse utan möjligheter att lämna fängelset så innebär detta - så länge vistelsen där varar - en inkapacitering.

Åtminstone under sin tid i fängelset kan vederbörande inte begå nya brott.


Sverigedemokraterna skulle själva kunna bidraga beträffande i varje fall det första momentet.

Tidigare förekom en SD-paroll: "YTTRANDEFRIHET FINNS INTE, OM DEN INTE FINNS FÖR MENINGSMOTSTÅNDARE!"

Denna paroll har sedan 2005 inte mer förts fram av sverigedemokrater. Uppenbarligen är den "skrotad".

Varför?!

Inte mindre illavarslande blir detta, efter att ha tagit del av vad SD:s pressansvarige, Mattias Karlsson, säger i media i samband med de aktuella lokalproblemen:

"- Helt ofattbart. Någon gång måste den här förföljelsen ta slut - vi finns ändå representerade i hälften av landets kommunfullmäktigeförsamlingar, inklusive Norrköping..."

Antag att Sverigedemokraterna vore ett obetydligare och mindre etablerat parti, antag att man inte hade haft fler kommunmandat än Nationaldemokraterna - skulle detta ha gjort övergreppen mindre allvarliga?

Ska demokratiska rättigheter sammanhänga med ett partis storlek?!

Handlar det inte om principer, som ska omfatta både SD och ND?

 

Den 13 april 2007:

TV8

Igår debatterade Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson (JÅ) mot Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag (EU), med Lars Adaktusson (LA) som debattledare.

Mot sig fick JÅ i praktiken två debattmotståndare. LA började med en serie frågor till JÅ, ägnade att ifrågasätta SD:s trovärdighet. Även efter ett längre anförande från EU, med grova anklagelser med SD, gick LA in med nya frågor till JÅ, innan denne gavs möjlighet att bemöta vad EU sagt.

Ullenhag gick ut offensivt, menande att Folkpartiet - till skillnad från Sverigedemokraterna - hade en partihistoria att vara stolt över.

Här begick Åkesson ett allvarligt misstag, genom att intaga en defensiv position, med angrepp på fp för att i sina led en gång ha haft personer med ett konstroversiellt förflutet.

Istället borde JÅ naturligtvis ha påpekat att

a) Folkpartiet kanske mer än något annat riksdagsparti bär ansvar för den sanslösa invandringspolitik som bedrivits, med förödande resultet för svenska folket. Sannerligen inget att vara stolt över!

b) Sverigedemokraterna från första början har ifrågasatt denna sanslösa politik - till skillnad från både fp och övriga sex riksdagspartier. Sannerligen något att vara stolt över.

"Bevara Sverige Svenskt" löd parollen då. Det är en bra paroll, som SD ännu idag står bakom. Den utesluter inte viss invandring, men de som kommer ska vilja och kunna - åtminstone efter några generationer - bli svenskar. De ska komma hit med sikte på anpassning till det svenska samhället.

När EU - helt förutsägbart - mässade om "alla människors lika värde" och fp:s - till skillnad från SD:s - fina människosyn, kunde JÅ ha kontrat med att även svenskar ska räknas som människor.

Resultatet av fp-politiken blir att masssor av enskilda svenskar drabbas: som offer för misshandel, våldtäkter, dåliga skolor, dålig äldreomsorg, osv.

När SD angrips för att vara ett "enfrågeparti" finns åtminstone två argument att anföra:

1. Även om det skulle vara så att SD bara har en fråga, nämligen invandringen, så är detta nog för att ge partiet ett existensberättigande. Eftersom

•• det är en stor fråga, med omfattande konsekvenser för de flesta medborgare,

•• inget av de sju riksdagspartierna utgör ett alternativ till den nationella självmordspolitik som bedrivs.

2. En annan invandringspolitik påverkar många samhällsområden:

• Minskad brottslighet

• Bättre skola (här har vi Göran Perssons ord på att den finska skolans bättre resultat än den svenska förklaras av färre invandrarelever)

• Bättre äldreomsorg (bättre kommunikation och mer trygghet - ett starkt önskemål bland många äldre!)

• Bättre sjukvård (färre felbehandlingar och onödiga dödsfall)

• Säkrare trafik (bättre kunskap om, och respekt för, svenska trafikregler)

• Mer pengar över till diverse områden, inte minst betalning av den gigantiska statsskulden (invandringen kostar enorma belopp, nu senast har framkommit att varje "ensamkommande flyktingbarn" kostar 57.000 kr per månad i logi).

Samhällsekonomi handlar i grunden om två moment:

A. Hög produktivitet (alla i arbete, effektiva arbetsinsatser)

B. God hushållning (undvikande av onödiga utgifter).


SD har inget att be om ursäkt för.

Det har däremot Folkpartiet.

I själva verket är det helt oförlåtligt, det som Folkpartiet och de andra sex riksdagspartierna nu gör med vårt land!

 

Den 16 april 2007:

Utanförskap

I söndags var det dags för ett andra TV8-program där Jimmie Åkesson (JÅ) från Sverigdemokraterna fick vara med. Det var programmet "Sverige i focus" och antalet motdebattörer i studion kan denna gång sägas vara tre.

Programledaren ställde i och för sig relevanta frågor till JÅ, men eftersom de kritiska frågorna uteblev till moderaternas partisekreterare, Per Schlingmann (PS), blev hon partisk.

PS hävdade att invandringen inte ledde till problem, bara till "utanförskap". Här kunde han ju ha krävts på besked om vad "utanförskap" betyder konkret, och om inte detta är liktydigt med problem.

JÅ påpekade ändå det självklara: fortsatt invandring leder till fortsatt "utanförskap".

Utan att behöva moralisera eller att försöka fördela ansvar och skuld för detta, mellan svenskar och invandrare, så är det de facto något som följer med invandringen. Det visar nu en mångårig erfarenhet.

Annars var JÅ återigen alltför defensiv.

Det kan naturligtvis kännas skönt att som SD:are få komma "in i stugevärmen" och slippa stå ute i kylan. Det primära måste ändå vara få ut SD:s argument, i synnerhet i partiets kärnfråga: invandringen. Och att där stå fast vid partiets linje.


JÅ lät t ex moderaten komma undan med påståendet att SD "skiljer på folk och folk". Här kunde han begärt en precisering, av vad PS menade.

JÅ kunde också ha provocerat med en del jakande besked från SD i frågan, exempelvis:

• Medborgarskap ska betyda något. Envar ska inte kravlöst beviljas ett svenskt medborgarskap. Med medborgarskap ska följa vissa rättigheter och vissa skyldigheter.

• Det är skillnad på människor som är laglydiga och människor som begår brott. De senare ska straffas, i allvarligare fall med fängelse.

• Det är skillnad på dem som har uppehållstillstånd i Sverige och dem som inte har det. De senare ska inte vistas här.

Sådana distinktioner är självklara i de flesta av världens länder. Det bör vara fallet även i Sverige.


Den tredje motdebattören var en kvinna, som var invandrare och egen företagare. Hon satt mest bara och blängde ilsket på JÅ.

Med hennes närvaro ville programledningen tydligen få sagt att invandrare i allmänhet är företagsamma och tillför Sverige ekonomiskt. SD har ju aldrig hävdat att det inte finns invandrare som är produktiva och försörjer sig själva, men det hindrar inte att att andelen invandrare i arbetslöshet eller utanför arbetskraften är högre än bland svenskar. Som framgår av tillgänglig statistik.

JÅ konstaterade här att han och invandrarkvinnan talade förbi varandra.

I slutet av programmet tog hon upp en punkt ur SD:s program och krävde JÅ på besked. Det gällde utvisning vid brott.

Om man - som hon - hade både svenskt och utländskt medborgarskap, om hon och JÅ hade begått ett brott, skulle hon då utvisas, medan han inte skulle utvisas?

Svaret är ju glasklart: ja - om det rör sig om ett grovt brott eller om en upprepad brottslighet.

Vill hon undvika utvisning får hon avstå från sådan brottslighet. Eller bestämma sig för att vara svensk och göra sig av med sitt utländska medborgarskap.

Att JÅ, som infödd svensk, skulle utvisas vid brott är orimligt - vart skulle han då skickas?! Sina egna kriminella tvingas naturligtvis varje land självt ta hand om.

Men både i beträffande JÅ och invandrarkvinnan är frågan om brottslighet förmodligen helt hypotetisk.

Tyvärr valde Jimmie Åkesson att ducka för denna fråga, där han istället kunde ha levererat ett offensivt svar: Tyvärr har vi här allvarliga problem:

• alltför många utlänningar begår grova brott i Sverige!

• svenska medborgarskap beviljas alltför lättvindigt!

Den 17 april 2007:
Sju frågor till Mona Sahlin

Mona Sahlin ska nu äntligen uppfylla sitt löfte om att "ta debatten" med Sverigedemokraterna. I TV4-programmet "Kvällsöppet" ska hon - torsdagen den 19 april kl. 22.35 - möta Jimmie Åkesson.

Vi får väl se om hon verkligen dyker upp. Blågula frågor hade ju våren 1998, efter flera påstötningar om en intervju, äntligen fått ett besked från Mona Sahlin. Svaret var ja. BGF fick löfte om en intervju.

Både Jan Milld och Anders Sundholm var således på plats vid avtalad tid. Men ingen Mona. Vi försökte efteråt att få en ny tid, men det rann ut i sanden.

Inför torsdagskvällen är det ändå sannolikt att Mona dyker upp - det skulle bli en skandal och kosta (s) för mycket politiskt om hon gör som hon gjorde mot BGF, och bara uteblir.


Förhoppningsvis blir Jimmie Åkesson denna gång mer offensiv i partiets kärnfråga, dvs invandringspolitiken.

Sveriges problem utgörs ju inte av att partiet Sverigedemokraterna existerar, det består av de problem som SD pekar på och den svenska verklighet som ger partiet allt fler röster.

• Företrädarna för de sju riksdagspartierna har ett intresse av att så långt möjligt undvika sakfrågorna, eftersom de bär ansvaret för den förda politiken och saknar lösningar på de problem som den skapat. De vill istället länka in diskussionen på stickspår, som fp:s Ullenhag gjorde i TV8.

• Det finns ingen anledning att SD:s ordförande ska behöva ägna sig bara åt att försöka svara på frågor. Han måste också ha möjlighet att själv ställa frågor. Det saknas inte sådana att ställa till Mona Sahlin!


Förslag på frågor till Mona Sahlin:

1. Demokratins grundvalar

Sverigedemokraterna tvingas nu förlägga sitt riksårsmöte till Danmark, det går inte att finna en lokaluthyrare i Sverige. Bl.a. Grand Hotel i Saltsjöbaden backar ur efter bombhot.

Det är polisens uppgift att garantera säkerheten för politiska möten, den har alltså här misslyckats med sitt uppdrag. Bör inte bl.a. länspolismästare Carin Götblad nu ta konsekvenserna, och avgå?


2. Debattens förutsättningar

Sahlin delar rimligen uppfattningen att den politiska debatten ska basera sig på relevanta fakta. Blir det då inte angeläget att göra sådana uppgifter tillgängliga för allmänheten?

BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) gjorde år 1996 en undersökning om brottslighet bland invandrare, där överrepresentation eller underrepresentation redovisades, både grupp för grupp och brottstyp för brottstyp. År 2005 gjordes en motsvarande undersökning av BRÅ, men bara delar av resultatet har gjorts offentligt.

Sten Andersson begärde under sin tid i riksdagen en redovisning av invandringens kostnader, men fick ingen.

Ska myndigheterna göra fakta om invandringens konsekvenser tillgängliga för medborgarna?


3. Moratorium

Både i Rosengård och Södertälje pågår en form av lågintensiv krigföring mot det svenska samhället. Man vandaliserar och bränner, man hotar och misshandlar, man angriper både brandmän, ambulanspersonal och polis.

Vare sig vi använder termer som "integration" eller "assimilering", "utanförskap" eller "Sverigehat" - visar inte detta att Sverige nu behöver ett tills-vidare-stopp, ett moratorium, för fortsatt invandring?


4. Svenska medborgarskap

Media rapporterar allt oftare om "svenskar" som är inblandade i terrorism och krig, som varit i olika länder och fått problem med myndigheterna. Det är då fråga om utlänningar som fått svenska medborgarskap.

Visar inte detta att svenska medborgarskap nu beviljas alltför lättvindigt? Visar det inte att man bör ha avsagt sig andra medborgarskap för att få ett svenskt?!


5. Alla människors lika värde?

För utlandsfödda pensionärer i Sverige är det legitimt att önska sig vårdpersonal som talar deras modersmål. Således finns vårdhemmet La Dhalia, där man talar spanska.

När svenskfödda pensionärer ger uttryck för motsvarande önskemål kan det bli en fråga för DO. Är det rimligt?

Ska även svenska pensionärer ha rätt till vårdpersonal som de kan kommunicera med?


6. Kostnadseffektiv solidaritet

UNHCR begär nu att världens länder ska ska ställa upp med 420 miljoner kronor för att klara 4 miljoner Irakflyktingar i grannländerna till Irak. Det betyder cirka 100 kronor per flykting.

De som nu kommer till Sverige från Irak kostar mer än 10 gånger så mycket - bara på ett dygn!

Vore det inte rimligare att Sverige istället för att ta hit irakier satsade på hjälp i närområdet, genom stöd till UNHCR?


7. Safe Haven

Inom EU har England, Danmark och andra länder föreslagit en gemensam flyktingmottagning i EU:s utankant, sk. "Safe Haven".

På så sätt skulle asylsökande inte kunna vänta sig in i ett land, utan att ha asylskäl. Brottslingar skulle heller inte ges en bas för brottsturnéer.

Sverige och svenska socialdemokrater har motsatt sig detta brittiska förslag. Varför?


Det finns mycket för Mona Sahlin att svara på!

 

Den 20 april 2007:
Farliga argument?

Igår kväll gick den historiska TV4-debatten av stapeln:

Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Åkesson mötte Socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin.

Det skedde

• i en rikstäckande TV-kanal, med många tittare

• i en direktsänd debatt, alltså utan klippningar

• i en debatt på lika villkor, dvs med

- bara en debattmotståndare

- en opartisk debattledare.

Efter debatten fick bl.a. Vänsterpartiets ordförande, Lars Ohly, tycka till. Han ansåg att det var SD som tjänade på debatten.

Så långt kan jag bara instämma.

Jimmie Åkesson är en duktig debattör, dessutom har han ju argumenten på sin sida: Sverige är mer än moget för en annan politik, både beträffande invandringen, brottsbekämpningen, äldreomsorgen och mycket annat.


EN ANNAN SAK blir vilka slutsatser som ska dras utifrån Ohlys konstaterande. Två variabler har därvid betydelse:

A. om man själv delar eller inte delar SD:s uppfattningar om invandringen.

B. om man själv är demokrat eller inte.

Det blir som en fyrfältstabell:

A.1. För den som delar SD:s uppfattningar om invandringen och dessutom är demokrat är saken självklar: den här typen av debatter är bra. A.2. För den som delar SD:s uppfattningar om invandringen men inte är demokrat är saken också klar: den här typen av debatter är bra.
B.1. För den som inte delar SD:s uppfattningar om invandringen och men är demokrat är saken också klar: den här typen av debatter är bra. B.2. Bara för den som inte delar SD:s uppfattningar om invandringen och heller inte är demokrat kan slutsatsen bli en annan: den här typen av debatter är inte bra.

Det visade sig att Lars Ohly placerade sig i ruta B2.

Detsamma gjorde "forskaren" Ulla Ekström von Essen, som också fanns i studion för att tycka till.

 
Den 23 april 2007:

Avskyvärda politiker

Avskyvärd
Avskyvärd
Maktlös

 

S-kvinnornas ordförande Nalin Pekul framträdde den 21/4 i TV och applåderade mötesblockaden mot Sverigedemokraterna. Det kändes bra, tyckte hon, att partiet inte kan hålla sitt riksårsmöte.

Denna ståndpunkt rimmar ju dåligt med respekt för mänskliga rättigheter. Ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:

Art. 20.

1. Envar har rätt till frihet ifråga om fredliga möten och sammanslutningar.

2. Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning.


Kvällen därpå framträdde Mona Sahlin i TV-nyheterna. Hennes budskap var motsatsen - i varje fall skenbart.

Sahlin tyckte det var dåligt att SD inte kan hålla sitt riksårsmöte därför att lokaluthyrare backar ur, pga hot.

I sammanhanget använde hon en del starka ord, t ex "avskyvärt".

Det visade sig dock att hon därvid inte syftade på dem som hotar, vandaliserar och misshandlar, på dem som i det aktuella fallet omöjiggör för SD att få tag i en möteslokal.

Nej, vad Sahlin därvid syftade på var offret för dessa trakasserier, dvs SD! Det var ett "avskyvärt parti" (som trots att det är så avskyvärt bör få hålla sina möten).

Någon konkret åtgärd för att i handling försvara mötesfriheten hade Sahlin dock inte på förslag.


Det hade inte heller Nyamko Sabuni - folkpartist och företrädare för regeringen - som framträdde i samma TV-inslag. Sabuni beklagade det inträffade, men som hon såg saken finns inget att göra. Regeringen står maktlös.

NOG FINNS DET NÅGOT som regeringen skulle kunna göra, om viljan finns!

A. I den akuta frågan om möteslokal kunde man åt SD upplåta t ex något inhägnat militärområde, med beväpnade vaktposter som kontrollerar inpassering.

B. På längre sikt gäller det att få fram en för sina arbetsuppgifter kompetent polisledning. Är det inte regeringen som ansvarar för chefsutnämningar?

 

 

Den 29 april 2007:
Axess

SD-ordförande Jimmie Åkesson har nu medverkat även i TV-kanalen "Axess", intervjuad av Åke Ortmark. Han gjorde ett lugnt och säkert intryck, av förklarliga skäl:

• Dels har JÅ nu hunnit bli "varm i kläderna", efter två debatter i TV8 och en i TV4.

• Dels var frågorna både förutsägbara och på en intellektuell nivå som automatiskt gav JÅ ett psykologiskt övertag.

Axess har gjort en rundfråga och låtit "samhällsvetare" placera olika partiledare på en skala av "främlingsfientlighet". Åkesson fick därvid ett högre värde än någon annan.

Man hade ju lika gärna kunnat begära av "samhällsvetarna" att placera partiledarna på en skala av "krumlighet" eller "brassism".

Det blir ju totalt meningslöst att använda begrepp som inte har definierats! Så skedde genomgående i detta Axessprogram - som så ofta när invandringspolitik ska diskuteras.

Ska man anstränga sig att ge en innebörd åt begreppet "främlingsfientlighet" blir det väl att vara allmänt fientligt inställd till invandrare i Sverige. Med den innebörden hävdas uppenbarligen att kritik av den förda invandringspolitiken inte är möjlig utan att bottna i, eller resultera i, en sådan attityd.

Eftersom det talas så mycket om "främlingsfientlighet" skulle man kunna tro att den utgör ett stort problem i Sverige. Dvs att den är utbredd och att den får allvarliga konsekvenser. Men hur vanligt är det i verkligheten att invandrare t ex utsätts för misshandel på offentliga platsar i Sverige av svenskar, därför att de är invandrare? Hur många sådana fall finns dokumenterade under det senaste decenniet?

I själva verket lär det vara betydligt vanligare (så vanligt, att det verkligen utgör ett samhällsproblem!) att svenskar misshandlas eller svenskor våldtas av invandrare, pga av sin etnicitet. Ska ett namn sättas på detta blir det svenskfientlighet.

Ett ord som inte nämndes i Axess.

Resultatet av Axess´rundfråga bland "samhällsvetare" sade inget om vare sig Sverigedemokraterna eller Jimmie Åkesson, däremot sade den något om nivån på "samhällsvetare" i Sverige. Att de överhuvudtaget svarade på något så enfaldigt!

"Extrem" och "höger" löd andra begrepp som Ortmark använde för att beskriva SD, med anspråk på att vara sakligt beskrivande. Återigen utan att det klargjordes vad som lades in i begreppen och på vad sätt SD skulle svara mot detta.

Sedan konstaterade Ortmark att samtliga riksdagspartier nu erkänner problem med "integrationen", varpå han avkrävde besked om Sverigedemokraternas recept i sammanhanget. JÅ gjorde därvid det självklara påpekandet att först måste ju tillflödet av ytterligare invandrare stoppas - något som inget av de sju vill vara med om.

MOT SLUTET av programmet framgick svagheten i Sverigedemokraternas ekonomiska politik. På frågor kring skattetryck svarade JÅ att SD inte av "ideologiska skäl" är för vare sig höga eller låga skatter.

Rimligen bör varje parti eftersträva så låga skatter som möjligt! Dvs en effektiv hushållning med skattemedel. Kanske hamnar man ändå på ett ganska högt skattetryck, men då bara därför att det är ofrånkomligt - för att klara tryggheten och välfärden.

Medborgarnas välfärd kan säkras på i princip två vägar: 1. mer pengar kvar i plånboken efter skatt. 2. mer i bidrag och vård/omsorg. Båda har ett värde i sig.

Sverigedemokraternas budskap bör i grunden vara något positivt, dvs medborgarnas välfärd. Då blir skattetrycket inte ovidkommande.

En viktig anledning att nedbringa invandringen är att det driver upp skattetrycket, samtidigt som annat trängs undan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

April 2007