När tillkom Stockholm?

Det är ju en fråga som sönderfaller i två:

1. När tillkom ett befolkningscentrum, en tätort, på platsen?

2. När fick denna tätort namnet "Stockholm"?

Vad man vet är att Birger Jarl och hans son Valdemar i ett brev 1252 omnämnde orten som Stocholm. Av det skälet dateras idag Stockholms "grundande" till år 1252.

Ett försvarstorn fanns tidigt vid Norrström. Birger Jarl lät bygga om detta till en kastal, ett 25 meter högt torn. Kring kastalen uppfördes sedan en borganläggning, som blev stommen i slottet Tre Kronor. Borgen omnämns första gågen i skrift 1288.

 

Ur "Bra Böckers lexikon":

"Stadens tillkomst hade samband med skyddet av Mälaren och den tyska handeln i östersjöområdet. Efter ett avtal mellan Birger Jarl och Lübeck 1252 befolkades Stockholm av ett stort antal tyska borgare, som byggde upp staden på Stadsholmen efter tyskt mönster och med tysk styrelse. Franciskanmunkar grundade ett kloster, vars kyrka numera kallas Riddarholmskyrkan.

Under Magnus Laudlås regeringstid 1275-90 utvecklades staden snabbt, mycket beroende på exporten av koppar från Falu gruva och järn från Bergslagen."

Stockholm fanns alltså som en viktig stad på 1200-talet. På 1270-talet byggdes Gråbrödraklostret på den intilliggande ö, som idag kallas Riddarholmen, .Vid den tiden fanns också broförbindelser, både norrut och söderut.

I slutet av 1290-talet levde stockholmarna under en särskild lag: Bjärköarätten.

Bjärköarätten reglerad bl.a. gatubredden. Innanför stadsmurarna måste allmänna gator vara minst åtta alnar breda.

Stockholm var alltså redan på slutet av 1200-talet en blomstrande köpstad. Handel bedrevs på bl.a. Lübeck och Danzig.

Ur Lars Ericsons bok "Stockholms historia":

"Bergsmän från Bergslagen, spannmålsproducenter från Mälardalen, fiskare från Ålands och Finlands skärgårdar, skinneförsäljare från Norrland, alla kunde de här möta uppköpare från kontinenten.

Stockholms placering var geografiskt alldeles rätt i knutpunkten mellan en rad handelsvägar. Här växte en köpstad fram under 1200-talet, om än med kraftigt stöd av den gryende kungamakten, som såg en möjlighet att kontrollera infarten till Mälardalen, både för försvar och tulluppbörd."

Tullavgifter var på den tiden en central inkomstkälla för statsmakten.


Lars Ericson:

"Den första bebyggelsen växte fram högst upp på den ganska branta Stadsholmen vars slänter stupade ned mot Mälaren och Saltsjön. Nivåskillnaden mellan platån och strandlinjen varierade mellan fem och tio meter. På denna höjdplatå bildades stadens kärna med ett centralt torg (Stortorget)... Vid torget byggdes också stadens främsta kyrka, S:t Nicolai eller Storkyrkan, och ett rådhus..."

"Från Stortorget löpte en huvudgata ned mot stranden i öster, där fartyg från hamnar i Östersjön och längs Nordsjöns kuster samlades. Vid denna gata bosatte sig stadens mest inflytelserika köpmän och de gav samtidigt gatan dess namn, Köpmangatan."

Stockholm omfattade först bara delar av det som idag utgör Gamla Stan. Strandlinjen flyttades successivt ut genom dels utfyllnader, dels landhöjningen. Stadsholmen blev hela tiden större..

Den stadsmur som byggdes på 1200-talet ersattes sålunda på 1400-talet med en annan stadsmur, utanför denna.

Karta u r "Historia kring Stockholm", Henrik Ahnlund (ovan bearbetat)

1: Den äldsta stadsmuren, 1200-talet.

2: Stränder c:a 1300.

3: Den yngre stadsmuren, 1400-talet.

4: Strandlinje enligt den första Stockholmskartan, 1624.

 

 

 

Ur Henrik Ahnlunds "Historia kring Stockholm":

"Staden hade ...ett dubbelt försvar mot fientliga angrepp. Den var både en vattenfästning omgiven av strida strömmar samt vida vatten och ett höjdfäste med ringmurar samt befästningsanläggningar och torn i norr och söder."

"De långsmala kvarter, vilka som ett band löper runt höjdplatån, har fått sin form, när staden redan på 1300-talet växte ur sitt skal och borgarna började bygga hus på utsidan av muren och därvid använde sig av denna."

"De nya stadsdelar som nu växte fram utanför den gamla muren fick en helt annan utformning än den äldsta staden. Vägarna utanför den gamla stadsmuren blev nu staden huvudgator. Västerlång- och Österlånggatorna bildade en slags ringgata..."

Stockholm hade i mitten av 1400-talet ett 1.000-tal hushåll och drygt 5.000 invånare. Ingen annan stad i Sverige på den tiden var tillnärmelsevis lika stor.

Sveriges utrikeshandeln gick genom Stockholm och den ombesörjdes av tyskar. Insegling till Mälaren för de hanseatiska lastfartygen blev svår genom dessa koggars växande storlek - man måste lasta om i Stockholm. Dessutom fanns ett handelstvång , infört av Magnus Eriksson på 1300-talet, om att städer norr om Stockholm inte fick bedriva utrikeshandel.

Ur Ohlsmarks/Baehrentz "Svenska Krönikan":

"... blev Stockholm centralhamn för all handel med Bottenhavets stränder, såväl de norrländska som de finska (Åbo undantaget), från vilka viktigare laster av skinn, hudar och fiks utfördes. I början av 1300-talet genomdrev stockholmskt stapeltvång för Roslagen och hela Bottniska viken. Alla varor från dessa områden fick försäljas blott i Stockholm."

Det tyska inflytande i Stockholm var alltså starkt, under hela medeltiden.

"Bra Böckers lexikon":

"Den tyska dominansen i stadens styrelse skapade skarpa motsättningar, som kom till uttryck i bl.a. Käpplingemorden 1389, men den bröts inte förrän i slutet av 1400-talet."

Ur Herman Lindqvists "Från islossning till kungarike":

"Under 1300-talet var de så många att de enligt stadslagen skulle ha hälften av alla platser i stadens råd, och hälften av borgmästarna var tyskar."

"Den tyska inflyttningen pågick under hela medeltiden. På 1460-talet var 35 procent av borgerskapet i Stockholm tyskt ..."

Stockholm


1. Hansetiden

2. Huvudstad

3. Industrialismen