Bakgrund
Ur
Bra Böckers lexikon:
"Stockholmsutställningen
kallas fyra konsthantverks- och industriutställningar i Stockholm
1866, 1897, 1909 och 1930.
Allmänna
industri- och konstutställningen 1866 anordnades
på Svenska slöjdföreningens initiativ dels i Kungsträdgården
i en tillfällig utställningshall (industriprodukter),
dels i det nyöppnade Nationalmuseum (konst).
Allmänna
konst- och industriutställningen 1897 hölls
på Lejonslätten på Djurgården och omfattade
en huvudsakligen nordisk industriavdelning samt en internationell
konstavdelning. De flesta utställningsbyggnaderna var ritade
av Ferdinand Boberg, och jugendstilen fick här sitt svenska
genombrott.
Konstindustriutställningen
1909 anordnades på Slöjdföreningens
initiativ i Friesens park på Djurgården och omfattade
endast svensk konstindustri och hemslöjd. Ferdinand Bobeg var
arkitekt.
Utställningen
av konstindustri, konsthantverk och hemslöjd 1930
tillkom också på Slöjdföreningens initiativ
och hölls på båda sidor om Djurgårdsbrunnsviken.
Den ville främst visa de nya bostads- och inredningsideal som
funktionalismen strävade efter och gav upphov till en livlig
kulturdebatt. Kommissarie var G. Paulsson och huvudarkitekt E.G.
Asplund, funktionalismens svenska pionjärer."
Ur
"Stockholmsutställningar",
Chrispinson:
"Utställningarna
var en tro på människans möjlighet att skapa framsteg
med förnuft och vetenskap, en hyllning till staden, industrin,
freden och moderniteten. Naturvetenskapens vetenskapsmän var
hjältar, människan härskade över naturen och
styrde utvecklingen..."
De
stora utställningarnas historia började i Paris 1798, efter
franska revolutionen. Världsutställningen i London 1851
slog rekord. Inte oväntat - England var ju i särklass först
med den industriella revolutionen. Londonutställningen fick sex
miljoner besökare.
Sedan
följde utställningar i New York, Wien och Paris. Inför
det sistnämnda,1889, byggdes Eifelltornet. Sedan Chicago och
paris igen år 1900, med femtio miljoner besökare.
Världsutställningarna
var något av vetenskapens och industrins olympiska spel.
"Stockholmsutställningar:
"I
Sverige hade man haft flera små utställningar sedan 1820-talet,
år 1851 nådde man en större publik då knappt
tjugotusen besök räknades in i arkitekten Fredrik Bloms
paviljoner på Brunkebergstorg med knivar från Eskilstuna,
spisar från Bolinders och brandsprutor från Munktells...
Ordning, arbete och skötsamhet ger välstånd, var
utställningens budskap."
"1860-talet
var Europas högsommar, industrierna skramlade fram varor, världen
erövrades med ny teknik: telegrafen, järnvägen, Brennertunneln
under Alperna förenade nord och syd, Suezkanalen förenade
öst och väst.
Skandinavismen
levde och man avskedde tyskar, efter Tyskland krig mot Danmark. Mest
populära i Sverige på den tiden var fransmän. Högt
i kurs stod också nationalismen.
"Stockholmsutställningar:":
"Nationalism
ansågs ungt, radikalt och progressivt. Författare som
Victor Rydberg och August Blanche hyllade skarpskytterörelsen,
en frivillig folkrörelse till nationens försvar. Nationella
symboler skapades... svenska folket samlade in pengar för att
kunna resa en staty av Karl XII, de unga radikalernas ideal."
"Järnvägen
förenade Sverige, gemensam tid, enhetliga vikt- och måttenheter
infördes, och den skapade en ny rörlighet för individen."
"Stockholm
hade åter börjat växa efter hundrafemtio års
stagnation. 1865 noterades 133.361 stockholmare, en ökning
med trettiotre procent på tio år. Staden ljusnade, med
stadsgasens hjälp kunde man umgås och arbeta senare på
kvällen, staden renades när avlopps- och vattenledningar
drogs fram."
"Det
nya Stockholm krävde bättre kommunikationer. 1866 presenterades
Albergs Lindhagens stadsplan, med nya stråk som Karlavägen,
Odengatan och Ringvägen."
1866
Stockholmsutställningen
1866 hölls vid platsen för nuvarande Kungsträdgården
och i det nyöppnade Nationalmuseum på Blasieholmen.
Den
invigdes den 15 juni av kronprins Oscar (kungen, Karl XV,
var vid tillfället sjuk).
"Stockholmsutställningar:":
"Invigningens
budskap var kristallklart, folket skule lära av tekniken och
fostras av konsten, vilket skulle stärka Sverige i den internationella
konkurrensen."
Ekonomiskt
blev denna utställning ett stort fiasko. Antalet besökare
hade blivit långtifrån det förväntade, även
om det ökade mot slutet, efter att man halverat entréavgiften.
När
utställningen stängde i början av oktober kunde konstateras
utgifterna uppgått till 400.000 riksdaler, medan inkomsterna
inte blivit mer än 135.000.
Antalet
utländska besökare uppskattades av Nya Dagigt Allehanda
till 50.000. Förväntningarna hade varit tio gånger
så många.
Utställningen
bidrog ändå till att markera Sverige plats som en av världens
industrinationer.
Efter
utställningen skapades Kungsträdgården, 1868 uppfördes
Karl XII-statyn och 1873 tillkom Molin fontän.
1897
Drygt
tre decennier senare - år 1897 - var det dags
för den andra Stockholmsutställningen. Under tiden har Sverige,
och i synnerhet Stockholm, hunnit förändras mycket.
"Stockholmsutställningar:":
"Invånarantalet
hade ökat från drygt fyra till knappt fem miljoner, trots
en stor emigration. Ekonomin hade gått som tåget: exporten
var nästan fyra gånger så stor, järnproduktionen
fördubblad, stålproduktionen multiplicerad med tjugofem,
träexporten fyrfaldigad, smörproduktionen femfaldigad,
sparmedlen på banker tiofaldigad. Sverige lånade nu
ut pengar till en fattigare omvärld. Sverige var Europas tigerekonomi."
Stockholms
invånarantal hade just passerat 300.000, en ökning med
125% sedan 1866. Sophämtning, vatten, avlopp, sjukhus mm hade
gjort att dödstalen sjunkit kraftigt.
På
Stockholmsutställningen 1897 presenterades tidens nya tekniska
landvinningar, främst svenska industriella framsteg. Utställare
kom även från Norge, Danmark, Finland och Ryssland. En
internationell konstutställning ingick i arrangemangen.
Invigningen
skedde den 15 maj, av kung Oscar II. Det hela kunde dokumenteras på
film.
Platsen
blev Djurgården, där en mycket hög träbyggnad
och andra imponerande installatoner gjordes. Där ingick en rekonstruktion
av 1500-talets Stockholm. På utställningen presenterades
nya medieteknologier,som filmen.
Det
blev fråga om helt andra dimensioner än tre decennier tidigare.
Medan utställningsytan 1866 var 16.000 kvadratmeter rörde
det sig 1897 om 208.000, dvs det 13-dubbla.
Ett
nyckelord var "modernitet", och här låg Sverige
väl framme. Stockholm hade vid tidpunkten fler telefoner än
New York.
"Stockholmsutställningar:":
"Nyinvigda
Skansen förenade staden med drömmen om den gamla hembygden,
Ellen Key och Verner von Heidenstam prisade folkets fosterlandskärlek
och de flesta ansåg att det snarast borde belönas med
rösträtt..."
Totalt
fick utställningen 1897 nära två miljoner besök!
Bland de utländska besökarna dominerade tyskarna stort.
Ekonomiskt
gick utställningen som helhet ihop.
"Stockholmsutställningar:":
"Utställningens
budskap var att ordning och reda befrämjade välstånd."
"Sport
och friluftsliv stärkte sin sociala status, utan 1897 hade
kanske aldrig OS kommit till Stockholm 1912."
"Utländsk
press skrev mycket om utställningen... Reaktionen var sval
i England, välvillig i USA, respektfylld i Frankrike och översvallande
i Tyskland."
1930
Stockholmsutställningen
1930 kallas "funkis-utställningen".
Den gick i funktionalismens tecken. Ljus och luft, renhet och hygien,
låg i linje med funktionalismen och präglade utställningen.
Bra
Böckers lexikon:
"funktionalismen,
en internationell rörelse som under 1920-talet växte fram
inom arkitektur och stadsbyggnadskonst och som hävdade att
funktionen och ändamålet skulle vara avgörande för
formen. Detta innebar bl.a. att all utsmyckning som saknade praktisk
funktion försvann,... Ett nytt skönhetsideal uppstod:
det mest ändamålsenliga var det vackraste."
Funktionalismens
och modernismens stora genombrott i Sverige kom först med Stockholmsutställningen
1930. Då hade strömningarna redan pågått ett
antal år i stora delar av Europa. Utställningsarkitekt
var Gunnar Asplund.
"Stockholmsutställningar:":
"Allt
skulle vara lättstädat, köksinredningen borde stå
på hjul för att det skulle vara lätt att hålla
rent under skåpen, hellre lättorkade parkettgolv än
trägolv som sög åt sig smuts, och gärna möbler
av stål istället för dammiga textilier. Det fanns
en besatthet av hygien och renlighet,.."
Utställningsområdet
fanns främst vid Djurgårdsbrunnsvikens norra strand, på
Gärdet. Över viken anordnades en provisorisk gångbro.
Det
elektriska ljuset som arkitektoniskt uttrycksmedel utnyttjades både
på land och i vattnet.
Det
propagerades för att man genom att utnyttja resurserna väl
skulle kunna tillgodose det stora bostadsbehovet som fanns i Sverige
under denna period. Ideala bostadstyper som var billiga och rationella
att tillverka visades.
Stockholmsutställningen
1930 hade invigts av kung Gustav V i mitten av maj och pågick
fram till slutet av september. Den fick nära fyra miljoner besökande.
"Stockholmsutställningar:":
"Marquis
W. Childs skrev 1936 boken 'Sweden the Middle Way', som gav en mycket
ljus bild av Sverige... Landet ägde en nationell stolthet pch
folket hade rasegenskaper som tålamod och försiktighet.
Homogenitet var nyckeln till framgång."
Övrigt
1909
anordnades ytterligare en Stockholmsutställning, men denna omnämns
inte i Chrispinsons bok.
Tre
år senare - 1912 - hölls de olympiska
spelen i Stocholm.
1923
arrangerades en annan stor utställning i Sverige - Göteborgsutställningen.
Jan
Milld, den 15.6.2008
