År 2010, krönika 18

 

Skoluniform?

Skolan har ju debatterats en del under valrörelsen. Av naturliga skäl: rapport efter rapport har vittnat om den svenska skolans misslyckande. Jan Björklund och Folkpartiet har framgångsrikt drivit krav på återinförande av betyg och återskapande av en undervisningssituation i klassrummen. Även (s) verkar nu inse att flumskolan måste överges.

För min del ser jag betyg i uppförande och ordning som viktigast. Jag tror också att införande av skoluniformer skulle bidraga till att vi kan få en skola som förmedlar både kunskaper och moral.

I Sverige uppfattas ett sådant krav spontant som udda. Ser vi oss om i världen är skoluniformer dock vanligt förekommande, även i demokratier. Genom mina egna resor har jag stött på detta system i många länder. I Asien var det Japan, Laos, Singapore, Sydkorea och Thailand. I Latinamerika var det Argentina, Brasilien, Chile, Costa Rica, Kuba, Nicaragua och Uruguay.

I min reserapport från Centralamerika skrev jag: "I småskolan är det mörka byxor och vit skjorta som gäller för pojkarna, mörk kjol och vit blus för flickor. På skortan/blusen sitter ofta ett emblem för just deras skola. I högstadiet kunde flickorna i Costa Rica välja mellan kjol eller byxor. De valde då ofta byxor, som de såg till att få figursydda."

SvD rapporterade den 5/3 -07 om ytterligare länder:

"Traditionella skoluniformer dominerar i Storbritannien, Irland och Cypern. Utanför Europa är skoluniform normen i Australien, Nya Zeeland, Fiji, Sydafrika, Japan, Singapore, Malaysia och forna brittiska kolonier."

SvD-artikeln handlade om försök med skoluniformer i Schweiz. Där framkom åtminstone tre skäl för systemet:

1. Jämlikhet

"Skoluniform bidrar till ett klasslöst samhälle och känsla av samhörighet. Om alla är klädda på samma sätt, kan man inte säga om eleven kommer från en advokat- eller fabriksarbetarfamilj, säger Josef Roos från schweiziska folkpartiet SVP."

2. Ekonomi

"Förespråkarna menar att uniformer, eller 'skolkläder', minskar grupptrycket att ha dyra märkeskläder samt hejdar shoppinghysterin och modeslaveriet bland tonåringar. Schweiziska ungdomar har totalt 3,6 miljarder kronor i fickpengar per år – pengar som ofta läggs på märkeskläder."
"Skolkläder skulle ...bli billigare,.."

3. Studieresultat

"Det finns även studier som visar att skolprestationer förbättras när eleverna bär skoluniformer. Känslan av gemenskap ökar vilket förbättrar stämningen och ökar koncentrationen, enligt en tysk studie vid Giessenuniversitetet."

Tidskriften Salt nr 6 hade ett ledarstick "Keps av, uniform på":

"...skoluniformen kan inte avhjälpa det mångkulturella misslyckandet och heller inte utrota mobbningen. Vad den kan göra är att påminna eleven om att denne är just elev, ... Det handlar helt enkelt om att hävda skolans - kunskapens, bildningens, självdisciplinens och det hänsynsfulla kamratskapets - status gentemot upplevelseindustrins och subkulturernas inflytande, och det är idag livsviktigt."

"Eftersom klädmodet är ungdomskulturens främsta arena blir skoluniformen en tydlig signal att ungdomskulturens herravälde inte är totalt."

Argument som jag själv vill lyfta fram är att skoluniform signalerar att skolgången är något viktigt, att den rymmer ett åtagande.

Ett åtagande som är ömsesidigt. Samhället ställer upp med resurser och alla erbjuds denna förmån. Eleverna å sin sida (inklusive föräldrar), har att förvalta denna möjlighet, måste anstränga sig för att bidraga till ett gott resultat.

Med tanke på ordningsproblemen i många svenska skolor blir ett annat skäl att med skoluniformer framgår det direkt om utomstående rör sig inom skolområdet.

 Jan Millds hemsida
Millds blogg
  MILLT SAGT