Millt sagt i SD-Kuriren 2002-2005

Nummer 46:

Obehagligt

En argumentationslinje från etablissemangets företrädare har länge varit att invandringskritik skulle basera sig på "fördomar" och"okunskap". Från Blågula Frågor, BgF, riktade vi därför in oss på att gräva fram fakta kring invandringen - dess omfattning och konsekvenser.

Det visade sig snart att inte heller detta var bra. Tidskriften Journalistens redaktör Bertholof Brännström motiverade exempelvis att BgF "ser öppna gränser och en generös flyktingpolitik som roten till många av Sveriges problem". Problem kring invandringen får alltså ej ses, eftersom man då blir fientlig mot invandrare.

När Stieg Larsson från Expo ingrep för att hindra BgF att sända i Öppna Kanalen i Stockholm var motiveringen att det rör sig om en "obehaglig organisation". Obehaglig hade BgF blivit genom att peka på missförhållanden som inte borde ha pekats på.

De politiskt korrekta gör det till en demokratisk dygd att förkasta allt som kan låta otrevligt. I kommunikationen mellan Expo och svenska journalister har utvecklats ett korrekthetens språk, som bygger på detta.

Ur Expo-Larssons handbok för hotade journalister: "... Blågula Frågor ... helt korrekt omnämndes som en 'främlingsfientlig grupp'. BgF ... hävdade att invandrare orsakar hiv-spridning, diciplinproblem i skolorna, narkotikahandel och ökad våldsbrottslighet, etc."

Sant eller osant, viktigt eller oviktigt, relevant eller irrelevant, blir ovidkommande. Avgörande är om utsagor känns behagliga eller inte.

Från de politiskt korrekta spelar man också på obehaglighetstemat genom att förse åtgärder inom invandringspolitiken med negativt laddade etiketter:

1. Reglering av invandringen blir liktydigt med att "stänga ute" och att bygga en "Fästning Europa".

2. Försök att styra bosättningsort för nyanlända bidragstagare kallas "kommunarrest".

3. Avvisning av utlänningar utan uppehållstillstånd blir att "kasta ut". Detsamma gäller ansatser att få igång en återvandring av icke skyddsbehövande.

Låt mig slutligen nämna Blågula Frågors "Upprop för ett medborgerligt samtal". Det har mjuka formuleringar som varje demokrat rimligtvis kan ställa sig bakom - inte desto mindre är det ett frontalangrepp mot den politiska korrektheten:

"Påståenden ska bedömas efter sin sakliga innebörd, inte efter vem som framför dem eller vilka känslomässiga associationer uppgifter kan ge. Lika litet som meteorologer fördöms när de ger prognoser om dåligt väder, lika litet ska detta drabba medborgare som pekar på problem och vill diskutera lösningar."