Grundkurs för Sverigedemokrater x

(utgiven år 2004)

Kapitel 2:

Nationalism och svenskhet

Vad får ett samhälle att fungera?
Vad gav Sverige dess välstånd?
Hur skapades folkhemmet?

Varje folk har rätten till sitt eget land - och skyldighet att ta ansvar för sin egen framtid. Detta gäller även oss svenskar. Vi måste själva värna våra intressen - ingen annan kommer att göra det åt oss.

Sverige är svenskarnas land. Utlandsfödda individer som kommer hit och bosätter sig har i de flesta fall ett alternativ om vårt samhälle bryter samman. Vi svenskar har ingen annanstans att ta vägen.

Alla människor må vara lika mycket värda, men det betyder inte att alla människor är likadana.

Människor är inte utbytbara. En miljon svenskar kan inte bytas ut mot en miljon somalier - inte utan att resultatet blir annorlunda, inte utan att man får ett annat samhälle. Kulturella faktorer - moral och rättsuppfattning, attityder och mentalitet, kunnande och kompetens - har betydelse.

Ett samhälle tar lång tid att bygga upp, men det kan snabbt raseras. Skador kan vara svåra att reparera. Ett väl fungerande samhälle är något att vara rädd om!

Ett samhälles minsta beståndsdelar utgörs av individerna. På dessa bygger samhället. Individer som kan och vill klara sin försörjning. Individer som förmår samverka med andra individer.

Varje samhälle bygger på en form av kontrakt. Ett kontrakt vertikalt - mellan styrande och styrda, samt ett kontrakt horisontellt - medborgarna emellan:

De styrande måste bemöda sig om att styra ansvarsfullt och förnuftigt.

De måste ha medborgarnas bästa för ögonen och ta hänsyn till deras uppfattningar. Medborgarna följer i gengäld lagar och beslut uppifrån, arbetar och betalar sina skatter.

Mellan medborgarna finns självklara förpliktelser av hjälp och hänsyn - ömsesidigt. Detta gäller socialt, i vardagens miljoner mikrosituationer.

Det gäller också ekonomiskt. Man har en gemensam kommunal och nationell ekonomi att bidra till, en gemensam "kaka" att dela på.

En mängd faktorer påverkar hur bra samhällets individer mår och hur väl de kan fungera. Dit hör, utöver det rent materiella:

Identitet, grupptillhörighet och sammanhang. Man behöver rötter - kunna veta vem man är och varifrån man kommer. Man behöver överblickbarhet - veta i vilket sammanhang man ingår och vart man är på väg.

Revir, respekt och rättvisa. Man behöver en plats som är ens egen. Man vill bli respekterad, känna sig ha ett människovärde. Det måste finnas rimlighet och rättvisa.

Trygghet och kontroll. Med andra medborgare i samhället ska man kunna dela attityder, värderingar och moraluppfattningar. Tillvaron måste i någon mån vara förutsägbar, man måste kunna lita på varandra. Förändringar får inte ske alltför snabbt och bortom kontroll.

Framtidstro. Man vill kunna påverka sin miljö. Då måste många dra åt samma håll. Det behöver finnas ett gemensamt projekt och en framtidstro.

Människors beteende regleras inte i första hand genom lagar och hot om straff. Viktigare är egna drivkrafter, moraluppfattningar och en "inre kompass". Vilket till stor del skapas genom grupptryck och förväntningar från omgivningen.

Sverige på 1960- och 70-talen var kanske något unikt i världshistorien. Ett samhälle, mer präglat och välstånd och trygghet, jämlikhet och rättvisa, har kanske aldrig funnits.

Tre citat: 1. "Jag minns, att när jag växte upp, så var jag aldrig nöjd med mig själv. Vi lärdes att skämmas över vilka vi var och vilka vi är. Det känns hårt när man är ung och försöker förstå." Judy Swamp, mohawk (i Kevin Kostners TV-program om Nordamerikas indianer) 2. "Vår politiska filosofi kommer att vara svart nationalism... Det kan inte bli någon svart-vit enhet innan det först finns en svart enhet. Vi kan inte tänka på att förena oss med andra innan vi har lyckats förena oss inom oss själva. Vi kan inte tänka på att vara acceptabla för andra innan vi har bevisat oss acceptabla inför oss själva." Malcolm X, ledare för svarta muslimer i USA (i filmen om Malcolm X:s liv) 3. "Återinför den svenska flaggan! Den är inget fult, inget skamligt. Det är en skam om en nation inte har en flagga, det är en skam om en nation inte vågar sjunga nationalsången på skolavslutningen. ... När man legaliserar det, och bejakar den svenska sidan - och det gäller de svenska barnen också - så kan man faktiskt bjuda på att även acceptera en utländsk kultur, och ta del av den. Men det är väldigt svårt att bejaka något utländskt, något främmande och udda, när man inte får bejaka sitt eget." Sasja, svensklärare (i TV-programmet "Stop" den 19/4 -98) Per Albin Hansson (s) i riksdagen 1928: "Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några priviligerade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ena ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i priviligerade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrare och utplundrade. Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället och ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olikheterna äro stundom skriande: medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få beta bröd, och den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske, de anställda beredas andel även i den ekonomiska förvaltningen, demokratin genomföras även socialt och ekonomiskt."

Folkhems-Sverige. Detta var till stor del folkets förtjänst. Över detta samhälle har vi svenskar all rätt att känna stolthet!

Till förutsättningarna hörde från början faktorer som geografi och naturresurser, tillgång till utländskt kapital och utländska marknader. Av betydelse var en lång period utan krig. Dit hörde även svenska uppfinningar och svenskt företagande, arbetsfred och "full sysselsättning". Men av inte minst betydelse var en arbetskraft med kvalitéer. Utan människorna i landet, utan svenskarna, hade det inte gått.

Folkrörelser - som frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetar-rörelsen - medverkade till att dana svenskarna. Det handlade om en folkbildning inte bara i bemärkelsen kunskapsförmedling, det handlade lika mycket om spridandet av en moral. Man skulle försöka göra rätt för sig, inte ligga till last. Detta var en hållning bland svenska arbetare. "Gör din plikt - kräv din rätt!", så löd en demonstrationsparoll. Respekt från andra samhällsgrupper var något man fick kämpa sig till, genom sitt eget uppträdande. Till Första Maj tog man på sig finkostymen.

Detta gav också en arbetsmoral. Dit hörde punktlighet och hederlighet, yrkeskunnande och noggrannhet. Detta möjliggjorde framgångar på exportmarknader. "Made in Sweden" representerade kvalitet. Leveranser från Sverige kom i tid, vi var att lita på.

Produktionen gav ett välstånd att fördela. Ett socialt trygghetssystem utvecklades. En förutsättning för detta var en hög sysselsättningsgrad. En annan förutsättning var denna moral. De flesta medborgare avstod från brottslighet, inte genom yttre sanktioner utan genom sin inre kompass. På samma sätt utgjorde denna individuella kompass en förutsättning för att det sociala skyddsnätet inte skulle missbrukas.

Ur "Millt sagt", juni 2003: Svensk kultur "Om 'kultur' i allmänhet: Vid varje mänsklig interaktion av varaktighet uppstår erfarenheter och föreställningar om verkligheten. I vardagen lär man sig hur man är beroende av varandra för att klara livet. Vissa beteenden och värderingar utvecklas, med förväntningar på även andra. Man får en gemensam etik, med föreställningar om rätt och fel, klokt och dumt, hedervärt och skamligt. Med tiden skapas även gemensamma minnen, man får rötter bakåt i tiden. Detta förstärker samhörigheten och identiteten som grupp. För individer kan detta möjligen ge trygghet och självförståelse, det kan bidraga till sammanhang och riktning för utvecklingen. Detta kan kallas kultur. Uppenbart är att denna kultur förändras över tiden, med strukturella och teknologiska samhällsförändringar - som nya näringar och yrken, massbilism och urbanisering, sociala välfärdssystem och nya kommunikationer. En annan källa till kulturella förändringar är influenser utifrån. Sådana har väl alltid funnits, men i vårt tidevarv gäller det i särskilt högre grad. Om just svensk kultur: En sådan finns, även om den är svår att avgränsa. Ett viktigt och påtagligt moment är naturligtvis det svenska språket. Andra moment är känslor, värderingar och beteenden. Självbilder och förväntningar på - liksom förståelse av - varandra. Konkreta exempel (utan rangordning eller anspråk på att vara uttömmande): - vi är ofta tystlåtna- vi är ganska laglydiga- vi väntar på vår tur i kön- vi kommer i tid och håller ord- vi har en känsla för demokrati- vi kommer inte oanmälda på besök- vi undviker offentliga känsloutbrott- vi ogillar konflikter, söker gärna kom promisser- vi tror helst andra om gott, kan vara naiva intill dumhet. VARNING: a) de gäller inte alla svenskar.b) de behöver inte vara exklusivt svenska.c) de finns inte garanterat oföränderliga hos oss. T ex kan känslan för demokrati komma att blekna, i takt med att 1900-talets glansperiod för folkrörelserna tonar bort i vårt kollektiva minne."

En nationalistisk ideologi vilar på två principer:

· Kulturell homogenitet.

Gemensamma värderingar och traditioner är avgörande byggstenar vid skapandet och upprätthållandet av en nationell identitet. En gemensam identitet genererar ett större mått av omtanke och solidaritet, vilket ger förutsättningar för social och fysisk trygghet samt minimerar risken för konflikter.

· Samma nation.

Därutöver vilar en nationalistisk ideologi på principen att samhällets medborgare och dess styrande tillhör samma nation. Den nationella gemenskapen erbjuder en plattform för påverkan. Nationen utgör en förutsättning för en fungerande demokrati.

En nationalistisk ideologi kan inte förenas med ett imperium av flera olika folk. Tsarernas Ryssland kallades ibland "folkens fängelse", och förhållandena i Österrike-Ungern före första världskriget var snarlika. Ett flertal folk styrdes av en elit huvudsakligen tillhörig ett av folken. Detta strider mot nationalismens andra princip - liksom också skapandet av en europeisk union, en asiatisk union eller en världsstat skulle göra det.

Nationalismens motpol är globalismen, som går ut på att upphäva landsgränser och minska nationella regeringars makt över det egna territoriet. Ytterst finns ambitionen att upphäva nationerna och att skapa en världsstat.

Globaliseringen drivs på från samtidigt två håll:

Dels är det fråga om kapitalintressen och en nyliberal ideologi. Denna har nu helt tagit över inom Moderaterna och där trängt tillbaka socialkonservatismen.

Dels är det fråga om grupperingar med knytning till miljö- och vänster-rörelsen som, i en fundamentalistisk godhetsiver och med "alla människors lika värde", "ingen människa är illegal", "Festung Europa" och "strukturell rasism" som paroller kämpar för att riva alla gränser.

Den av 1900-talets svenska socialdemokrati hyllade folkhemstanken är exempel på praktisk nationalism. Dagens socialdemokrati har övergivit folkhemstanken, till förmån för "det mångkulturella samhället" och "mångfalden".

Sverigedemokraterna vill alltjämt försvara tanken på ett Folkhem "som inte känner några kelgrisar", för att citera Per AlbinHansson (s), svensk statsminister 1932-46.

Nationalism behöver alltså vara inte aggressiv, chauvinistisk eller expansionistisk. Nationalism kan betyda något så enkelt som att man har en nationell identitet och känner gemenskap med sina landsmän. En insikt om att vi finns som svenskar och tillsammans har att ta ansvar för vårt lands framtid.