Ungern 2016 |
Historia
I slutet av 800-talet magyarer till Donauområdet. De kom österifrån, från andra sidan Uralbergen. Det rörde sig om sju stammar, på kanske en halv miljon individer. Under ledning av prins Árpàd kunde år 896 etablera sig. Det var ett ryttarfolk som till början härjade med plundringar i omgivande länder.
Efter att på 900-talet ha besegrats av tyskarna tog sedan prins Geza beslut ett inbjuda kristna missionär till Ungern. Hans son tog ett kristet namn och lät döpa sig. År 1000 kröntes han - som Stephan 1 - till kung. Ungern fanns därmed som ett kungarike. Den krona som användes 1000 har därefter använts vid kröningen av varje ungersk kung.
1240-41 drabbades Ungern av en mongolinvasion, varvid en stor del av befolkningen dödades. Under kung Béla IV byggdes många kraftiga stenbefästningar och senare mongolinvasioner kunde därigenom slås tillbaka.
En ungersk storhetstid inträffade på 1400-talet. Landet leddes då av kung Mattias I Corvinus.
På 1500-talet hotas Ungern av det expanderande Ottomanska riket. År 1526 besegrades ungrarna i slaget vid Mohács och 1541 erövrade turkarna Buda. Därefter kom större delen av Ungern under ottomanskt styre, genom att antingen direkt ingå i det riket eller vara en ottomansk lydstat. Ett mindre område närmast Wien förblev självständigt, om än beroende av Habsburg.
Det var 1683, i ett slag vid Wien, som turkarna stoppades av gemensamma styrkor från Österrike, Tyskland och Polen.
Perioden av ottomanstyre över Ungern varade i 150 år, fram till år 1689. Gränsen mot turkarna gick då vid Balatonsjön.
Ungrarna i de turkockuperde delarna av landet drabbades hårt genom förtryck och fördelse.
På detta följde en lång period av habsburgskt inflytande över Ungern.
1844 erkändes ungerskan som officiellt språk i Ungern.
Ett ungerskt uppror mot habsburgarna inträffade år 1848, och republik utropades i Ungern. Detta följdes av ett frihetskrig - som kunde slås ned bara med hjälp av Ryssland.
Wikipedia:
"I mars 1848 bröt en revolution ut mot det österrikiska herraväldet, lett av Lajos Kossuth. Inspirerad av nationalskalden Sándor Petöfi krävde ungrarna total frihet från österrikiskt herravälde. Då österrikarna även möttes av revolution i Wien tillmötesgick den kejserliga administrationen ungrarnas krav.... ungrarnas krav skulle snart glömmas i Wien. Detta ledde till frihetskriget där ungrarna besegrade den österrikiska hären vid Pákozd (september 1848) samt vid Isaszeg (april 1849). Då katastrofen nalkades österrikarna tillkallade Franz Joseph den ryske tsaren som ockuperade Ungern och krossade den ungerska revolutionen."
Sándor Petöfi stupade under det frihetskriget, 1849.
År 1867 bildades "dubbelmonarkin" Österrike-Ungern, efter att Preussen 1866 hade besegrat Österrike militärt. I denna statsbildning tillerkändes Ungern jämlik status i med Österrike. Länderna hade varsin huvudstad - Wien respektive Budapest - med varsitt folkvalt parlament. Gemensamt var utrikespolitiken och försvaret.
Städerna Buda, Pest och Obuda slogs ihop till en stad - Budapest - 1873.
Med staden Fiume/Rijeka vid Adriatiska havet hade Ungern tillgång till en hamn.
1914 bidrog Österrike-Ungern, under ledningen av kejsaren i Wien, till att trigga igång Första Världskriget.
Efter fyra års krigande och miljoner dödade tilhörde Österrike-Ungern den förlorande sidan.
Hösten 1918 upphörde Dubelmonarkin vid Donau - Österrike-Ungern delades.
Samtidigt uppstod två nya stater - Tjeckoslovakien och Jugoslavien.
Ungern var ju en mosaik av olika eniciteter. Områden i både norr och söder bröts nu loss.
Det blev det också ett nytt styre i Budapest. I november 1918 proklamerades Ungerska Demokratiska Republiken, ledd av en vänsterliberal aristokrat. Denna regim avlöstes redan i mars 1919 av Ungerska Rådsrubliken, ledd av den judiske kommunisten Béla Kun.
Béla Kun hade hamnat som krigsfånge i Ryssland 1917 och där blivit kommunist. Han återkom snart till Ungern och kunde bygga upp ett kommunistparti. Tillsammans med socialdemokraterna tog dessa makten i landet.
Bela-Kun-regimen ber den första kommunistiska efter kuppen i Ryssland hösten 1917 .Under 133 dagar höll Bela Kun sig kvar, men avlägsnades i augusti 1919 genom ingripande av rumänska trupper. Fram tills dess hade en röd terror utövats, efter samma modell som i Ryssland.
På detta följde två år av vit terror under Miklós Horthy (se nedan), där många kommunister och judar avrättades.
Fredsvillkoren i Versailles 1919 blev hårda för Tyskland, men vad gäller landavträdelser än hårdare för Ungern.
Med Trianonfördraget i juni 1920 förlorade Ungern
- 72% av sin landyta och
- 62% av sin befolkning.
De största områdena gick till Rumänien, Tjeckoslovakien och Jugoslavien.
Det betydde att
• Ungerns invånarantal minskade från 18 miljoner till 7,6 miljoner
• 3,3 miljoner etniska ungrare kom att leva utanför Ungern.
I november 1919 kunde konservativa krafter ta över och Ungern blev åter en monarki. I mars 1920 utsågs admiral Miklós Horthy till ledare, han fick titeln förmyndare.
Horthyregimen kunde behålla makten i inte mindre än 25 år, fram till 1944.
För ungrarna blev Trianon och splittringen av landet ett trauma, ungefär som Verailles för tyskarna. Detta påverkade Ungerns vägval under Andra världskriget.
Ett närmande till Tyskland hade skett redan under 1930-talet, både ekonomiskt och politiskt. Nürnberglagar av samma slag som i Tyskland infördes, däremot motsatte sig Horthy att judar skulle deporteras till Tyskland/Polen. Horthyregimen var för sin del inte demokratisk, men höll distans till nationalsocialister i landet - Pilkorsrörelsen och dess ledare Ferenc Szálasi bekämpades.
Efter Münchenuppgörelsen 1938 kunde Horthy invadera Slovakien och ansluta delar där det bodde huvudsakligen ungrare. 1940-41 fick Ungern Hitler-Tysklands hjälp att återtaga områden i Rumänien och Jugoslavien. Ungern fick en viss revansch för Trianon 1920.
1939 hade Ungern anslutit sig till Antikominternpakten.
I den tyska invasionen av Sovjetunionen 1941 deltog även ungerska stridskrafter. Detta slutade illa - Ungern florade 140.000 soldater. När Ungern efter Stalingrad 1943 ville dra sig ur kriget accepterades detta inte av Hitler. Tyska trupper invaderade Ungern i mars 1944 och Horthy ersattes i oktober med pilkorsaren Szálasi.
Szálasi-regimen deporterade ett stort antal judar till arbetsläger på nazikontrollerat område.
I februari 1945 intogs Budapest av sovjetiska Röda Armén.En fjärdedel av byggnaderna i staden skadades då och alla broarna över Donau förstördes.
I början av april hade de sista tyska stridskrafterna drivits ut ur Ungern.
När fria val hölls i november 1945 fick Småbrukarpartiet egen majoritet i ungerska parlamentet. Moskva krävde att det ändå skulle bildades en koalitionsregering, där kommunisterna kunde ingå. Så skedde, de fick tre ministerposter. I valet hade kommunsietrna fått 17% av rösterna.
Efter ett nytt parlamentsval 1947 blev kommunisten Mátyás Rákosi . Snart slogs kommunister och socialdemokrater samman i ett parti, Ungerska Arbetarpartiet.
Ungern blev en "folkrepublik", med en aktiv hemlig polis (ÁVO), skenrättegångar och avrättningar av dissidenter. Total följsamhet mot Moskva och personkult. Rákosi kom från en välbärgad judisk familj. Han satt som Ungerns diktator fram till revolten 1956.
Wikipedia:
"Rákosis skräckvälde tillfogade det ungerska folket stort lidande och stod i förhållande till folkmängden på 10 miljoner inte efter Stalins terror. Åren 1950-53 då Rákosi stod på toppen av sin makten kan sammanfattas som:
1,3 miljoner åtalades, varav hälften dömdes till fängelse
50 000 arresterades på falska anklagelser, och utan rättslig prövning
2 350 dödades i summariska avrättningar
Oräkneligt antal fick ruttna bort och dö i polisens celler
ÁVO drev tre koncentrationsläger med 40 000 fångar
Av 850 000 medlemmar av kommunistpartiet blev hälften satt i fängelse, arbetsläger, avrättats eller tvingats i exil.
En familj av tre drabbades av terrorn, och ofta fängslades hela familjer om en medlem föll i onåd."Fyra inrikesministrar på rad blev avrättade för "statsfientlig verksamhet", "spioneri", "trotskism", etc. Var tredje ungersk familj drabbades av förföljelsen.
1953 hade Stalin dött och den nya ledningen i Moskva satte in Imre Nagy som premiärminister istället. Också Nagy var kommunist, men av ett annat slag än Rákosi!
Denne satt dock kvar som partiledare, och det blev en maktkamp. Nagy försökte genomföra reformer, men motarbetades av Rákosi. 1955 hade Nagy fallit i onåd i Moskva och berövades sina politiska uppdrag.
I juni 1956 ersattes Rákosi som partiledare med en annan stalinist, Ernö Gerö.
Detta år hade det börjat röra på sig Polen, när Wladislaw Gomulka i oktober utsågs till kommunistpartiets ledare.
Studenter framförde politiska reformkrav och ville se Imre Nagy återinsatt som premiärminister.
Wikipedia:
"Den 16 oktober organiserade sig universitetsstudenterna i staden Szegedi de Ungerska Studenters Förbund, oberoende från den officiella kommunistiska studentorganisationen. Den 22 oktober var organisationen etablerad i hela landet, och studenterna i Budapestpublicerade ett manifest bestående av 16 punkter där de krävde industri- och jordbruksreformer, demokrati och yttrandefrihet. De krävde dessutom att Nagy skulle återinsättas, att Rákosi och hans medarbetare skulle ställas inför rätta och att sovjettrupperna skulle lämna landet."
Vad som i Polen kunde utvecklas fredligt tog i Ungern en allvarligare vändning:
"Upproret inleddes den 23:e oktober 195i samband med en studentdemonstration för solidaritet med Polen. Cirka 200 000 människor deltog, med krav på demokrati och reformer. ... svarade Ger? i ett radiotal där han fördömde kraven ... ökade vreden. Stalinstatyn på Hjältarnas torgi Budapest vältes omkull och --- försökte en folkmassa tränga in i Radiohuset för att sända ut sina krav. Säkerhetspolisen, ÁVH, , öppnade eld med kulsprutor mot demonstranterna. Många sårades och dödades. Snart utbröt genrealsterjk, vapen delades ut, revolutionäraarbetarråd upprättades spontant och samtidigt över hela Ungern i allvarlig konkurrens med statsmakten. Regimens svar var att byta ut Ger? mot János Kádar... Samtidigt bildade Nagy en revolutionär flerpartiregering som krävde Sovjets uttåg från landet,.."
...Röda Armén med 24 000 man och stridsvagnar gick till angrepp den 24 oktober, men slogs tillbaka med molotovcocktailsoch även tyngre vapen. Flera medlemmar av den ungerska säkerhetspolisen... lynchades av upprorsmännen. Situationen blev kaotisk, och Nagys tillsatta provisoriska regering hade inte kontroll över revolutionen."
Fyra dagar senare blev det vapenvila och ledningen i Moskva, under Nikita Chrusjtjov, var inställd på att dra tillbaka de sovjetiska trupperna från Budapest.
Då inträffade något som skärpte läget:
"Den 30 oktober inträffade också det mest ökända slaget under revolten. På Republiktorget, Köztársaság tér, låg högkvarteret för kommunistpartiets Budapestavdelning där förutom politiker även några från säkerhetspolisen ÁVH befann sig. På morgonen hade de ryska och ungerska soldater som vaktade byggnaden dragit sig tillbaka i enlighet med vapenvilan. En grupp rebeller upptäckte ÁVH-männen och skottlossning utbröt. ... De som försvarade byggnaden gav upp. Flera av dem sköts direkt när de lämnade partihuset, däribland ordföranden för kommunistpartiets Budapestavdelning, Imre Mezõ. Andra lynchades av folkmassan".
Röda Armén slog till igen och Janos Kadar återinsattes.
Imre Nagy greps och blev senare avrättad.
200.000 ungrare flydde landet. Därav kom 8.000 till Sverige.
Efter att revolten slagits ned skulle denna bli ett tabuämne i massmedia och skolor. Så var det under mer än tre decennier.
Janos Kadar hade inledde som en förtryckare, men han hade tidigare själv varit offer för förtryck:
"På grund av sin kritik mot framför allt Ungerns ledare Mátyás Rákosi föll han offer för dennes utrensningar inom partiet, 1951 greps han och dömdes till livstids fängelse i en skenrättegångefter att först ha utsatts för svår torty. Han satt tre år i isoleringscell innan han frigavs 1954 på order av Imre Nagy... I samband med Ungernrevoltens utbrott ...stödde han revolten men efter att Nagy deklarerat Ungerns utträde ur Warszawapakten bytte han sida..."
Vid utbrottet av Ungernrevolten hade János Kadar medverkat till en omorganisering av kommunistpartiet till "Ungerns socialistiska arbetarparti". För detta var han nu generalsekreterare.
I den ekonomiska politiken slog Kadar snart in på en linje av liberaliseringar, som innebar att planekonomin övergavs i Ungern:
"...innebar införandet av marknadssocialism... ingick han även handelsavtal med flera länder i väst och tog lån från bland annat Västtyskland och Frankrike.. Stimulerandet av ekonomin innebar att Ungern länge hade bland de mest välskötta statsfinanserna i hela östblocket och 1970-talet samt de första åren av 1980-talet präglades av stabilitet och tillväxt."
Utrikespolitiskt var Kádár kritisk mot Warzawapaktens invasion i Tjeckoslovakien 1968, men deltog ändå i den med ungerska trupper.
Med Mikael Gorbatjov vid makten i Moskva, med hans glasnost och perestrojka börja nya vindar blåsa inom hela östblocket. Redan innan Berlinmuren föll den 9 oktober 1989 hade Ungern visat, att man "låg på framkant" - under september kunde tyskar från Östtyskland via Ungern ta sig över till Västtyskland.
Ett annat tecken på upptining var rehabilitering en av Imre Nagy, genom återbegravningen av honom på Hjältarnas torg i Budpest sommaren 1989. Viktor Orban - aktiv i det 1988 bildade Fidesz - höll därvid ett tal där han krävde fria val och sovjetarmén uttåg.
I februari 1989 hade ungerska kommunistpartiet beslutat att införa flerpartisystem.
När sedan hölls parlamenparlamentsval hölls på hösten 1990 led kommuniserna ett förkrossande nederlag.
Fem år senare kom partiet dock åter till makten, genom allmänna val. Det hade då reformerats och hette Ungerska socialistpartiet (MSZP - Magyar Szocialista Párt).
MSZP har suttit i regeringsställning under tre valperioder och sammanlagt 12 år: 1994-98, 2002-06 och 2006-10.
År 1999 gick Ungern med i NATO.
År 2004 blev Ungern medlem i EU.
Sedan följde nya tider. Viktor Orban stormade fram, med sitt nationellt konservativa parti Fidesz.
I valet 2010 fick Fidesz 53% av rösterna och 263 av 386 platser i parlamentet.
I valet 2014 fick Fidesz 45% av rösterna och 133 av 199 platser i parlamentet.
|
|
