Gränsen mellan Sverige/Finland och Ryssland fanns reglerad sedan freden i Nöteborg 1323.


1. Stora ryska kriget 1554-1557

Regenter:

Sverige hade Gustav Vasa som kung , Ryssland hade Ivan IV "den förskräcklige" som tsar

Bakgrund:

Ökad spänning, gränskonflikt som övergår i öppet krig.

Förlopp:

Sega strider, belägring av Viborg.

Resultat:

Fred i Novgorod 1557. Inga landavträdelser.


2. 25-årskriget med Ryssland 1570-1595

Regenter:

Sverige hade Johan III som kung fram till1592, därefter Sigismund, Ryssland hade Ivan IV som tsar fram till 1584, därefter Fjodor.

Bakgrund:

Efter en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland, Danmark och Polen-Litauen gav sig staden Reval (nu Tallin) 1561 till Sverige. Denna svenska expansion i Estland skapade ny spänning mot Ryssland.

Förlopp:

Ryssarna angriper och belägrar Reval, men måste häda belägringen utan resultat. 1571 får Ryssland andra problem, då Moskva intas och bränns av tatarer. Snart återupptas krigandet, som blir utmattande, inte minst ekonomiskt. 1578 får Sverige Polen som allierad, fram till 1582.

Resultat:

Fred i Teusina 1595. Sverige behåller både Reval och Narva (som erövrades 1581) Ingermanland och Kexholms län får tillhöra Ryssland.


Till detta kommer "De la Gardeiska fälttåget" 1609-1610

Det var ett ryskt inbördeskrig, med inblandning av både Polen och Sverige. Efter tsar Fjodors död önskade Polen Sigismunds son Vladislav Vasa till ny tsar i Moskva, Sverige stödde tsar Vasilij Sjujski.

Svensk kung var vid denna tid Karl IX. En svensk arméstyrka under Jacob Pontusson De la Gardie intog Moskva, men besegrades senare av polackerna i slaget vid Klusina. Den polske kandidaten blev tsar.

Sverige hade dock tagit ett steg mot erövring av Ingermanland.

Ur "Sverige i krig 1400-1800", Bo Eriksson:

"År 1610 marscherade svensktrupper under ledning av Jakob De la Gardie in i Moskva. Det är första och enda gången en svensk befälhavare tågat in i denna ryska stad, rakt in i det ryska väldet, som segrare.

Men på vägen därifrån, vid byn Klusjino, den 25 juni samma år, led svensktrupperna ett svidande nederlag mot en moraliskt bättre utrustad polsk här. Den svenska hären bestod framförallt av legoknektar, och bråken och grälen avlöste varandra. Deserteringarna ökade oroväckande i antal. Den svenske befälhavaren blev till och med tvungen att söka skydd hos motståndaren när hans egna trupper rasade. Jakob De la Gardie tvingades fly under förnedrande former."


3. Ingermanländska kriget 1610-1617

Regenter:

Sverige hade Karl IX som kung fram till 1611, därefter Gustav II Adolf , Ryssland hade Vladislav Vasa som tsar fram till 1613, därefter Michael Romanov.

Bakgrund:

Sverige ville få en tryggare gräns mot öster antingen genom att få "sin man" installerad som tsar, eller genom gränsförflyttningar. Sverige gick till angrepp.

Förlopp:

Svenska trupper erövrade Novgorod 1611 och vann slaget vid Bronnicy 1614.

Resultat:

Fred i Stolbova 1617. Ryssland avsade sig alla anspråk på Estland och Livland. Kexholms län och delar av Ingermanland blir svenskt - Ryssland blir därmed avskuret från Östersjön. Sjön Ladoga blir gräns mellan Finland och Ryssland. Sverige erkänner Michael Romanov som rysk tsar.


4. Karl X Gustavs ryska krig 1656-1661

Regenter:

Sverige hade Karl X Gustav som kung till 1660 , därefter Karl XI, Ryssland hade Alexej Michailovitj som tsar

Bakgrund:

Ryssland passade på att förklara Sverige krig när Sverige var involverat i ett krig med Polen. Målet var att flytta ryska gränsen västerut för att få tillträde till Östersjön.

Förlopp:

Ryska trupper går in i både Finland och Livland. Efter vissa ryska framgångar går kriget på sparlåga.

Resultat:

Fred sluts 1661, utan några territoriella förändringar.

Ur "När Sverige blev stormakt", Herman Lindqvist:

"Det polska kriget var ett krig som få vill minnas. Dess mål var att stycka ett grannland som inget illa gjort. Svenskarna kom till Polen med polska förrädare av typ Kristinagunstlingen Radziejowski i spetsen och de flesta av de stora framgångarna ända in i Warszawa fick svenskarna inte så mycket med egna medel som tack vare polska medlöpare."

"Segern var vår, polske kungen hade flytt, men den var, trots alla hjältedåd och ärofulla uppoffringar, meningslös. Vad hjälpte det att man en gång kunde tåga in i Warszawa om man inte hade kontrollen över resten av landet och hela befolkningen och framförallt inte orkade jaga efter kungen och tvinga honom till kapitulation?"


5. Stora nordiska kriget 1700-21

Ur "Sverige i krig 1400-1800", Bo Eriksson:

"I slutet av seklet var Sverige militärt sett väl rustat för att stå emot ett större anfall. Den indelta armén räknade cirka 40.000 man och kunde på kort varsel mobiliseras och skeppas till krigsskådeplatser. Till detta kom 25.000 värvade trupper förlagda till garnisoner längs med Östersjökusten. Den nya flottan omfattade 15.000 man. Med flottbasen Karlskrona som juvelen i kronan hade Sverige en fungerande operations bas. Även ekonomiskt var Sverige förberett för ett krig, dock ej, vilket skulle visa sig, för ett längre offensivt sådant. Försvarets akilleshäl låg i öster."

Ur boken "Tragedin på torget", Alf Åberg:

"Kungen dog och hans unge son Karl XII efterträdde honom. Freden fortsatte, men år 1700 gick tre stormakter, Ryssland, Polen och Danmark, på en gång och efter gemensam plan till anfall mot Sveriges gränser i öster, söder och väster.

Under de tjugoen krigsår som följde måste Dalregementet sättas upp tre gångar. Förlusterna var oerhörda..."

Regenter:

Sverige hade Karl XII som kung fram till 1718, därefter Ulrika Eleonora drottning fram till 1720, därefter Fredrik I kung, Ryssland hade Peter den store som tsar

Bakgrund:

Danmark, Ryssland och Polen hade slutit ett anfallsförbund mot Sverige. Sveriges mål var att avvärja de angrepp som skedde.

Förlopp:

Efter att ha slagit ut danskarna vänder sig Karl XII och hans karolinerarmé mot ryssarna. Dessa besegras vid Narva på hösten 1700. Ryssarna förlorade där närmare 9.000 man i döda eller sårade.

På detta följde många års marscherande i Polen med ett stort antal fältslag.

Ett andra ryskt angrepp kommer i september 1701, mot de i Livland kvarvarande svenska trupperna. Angreppet slås tillbaka.

I juli 1702 ny rysk offensiv mot Livland. Svenskarna lider ett svårt nederlag. Ryssland skaffar sig på nytt tillträde till Östersjön.

Hösten 1707 vänder Karl XII sin huvudstyrka mot Ryssland och den långa marschen österut påbörjas. Svensk seger sommaren 1708 vid Holowcyn.

Sedan det förkrossande svenska nederlaget i Poltava den 28 juni 1709. Efter detta förklarar Danmark och Polen åter krig mot Sverige.

Samtliga svenska fästen i Baltikum intas av ryska trupper. Ryssarna går även in i Finland 1713 och året därpå har hela Finland fallit i ryssarnas händer.

1719-21 härjade den ryska skärgårdsflottan längs den svenska Östersjökusten.

"Sverige i krig 1400-1800":

"Mellan åren 1713 och 1714 erövrade ryska trupper Finland och Åland. Efter svensk-finnarnas svidande nederlag vid Storkyrko i februari 1714 inleddes en långvarig rysk ockupation av Finland... Vid Hangö i juli 1714 förlorade den svenska flottan 9 galärer och 941 man mot en rysk flotta."

Resultat:

Fred i Nystad 1721. Sverige tvingas avträda Kexholms län, Viborgs län, Ingermanland, Estland med Dagö och Ösel samt Livland till Ryssland. Ryssland utrymmer Finland.

Ur "Boken om Sveriges historia":

"Det har beräknats att under det stora nordiska kriget mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla svenska unga män miste livet under krigstjänstgöring.

Den vanligaste dödsorsaken var virussjukdomar som exempelvis pesten och andra smittsamma sjukdomar som snabbt spreds i lägren."


6. Hattarnas ryska krig 1741-1743

Regenter:

Sverige hade Fredrik I som kung , Ryssland hade Ivan VI som regent fram till 1741, därefter Elisabet.

Bakgrund:

Hattpartiet hade fått övertaget i den svenska riksdagen och önskade revansch för de områden i sydöstra Finland, som tidigare förlorats till Ryssland. Sverige angriper.

Förlopp:

Ryssarna vinner två sjöslag. Även till lands lider den svenskarna svåra motgångar - den svenska armén var i dåligt skick. Ryssarna breder ut sig över hela Finland, ockuperar även Åland. Under försommaren 1743 hotas de svenska kusterna ryska galärfartyg.

Resultat:

Fred i Åbo i augusti 1743. Sverige kommer undan med att avträda ett område i sydöstra Finland (öster om Kymmene älv) genom att Ryssland fick avgöra vem som skulle bli svensk tronföljare efter den barnlöse Fredrik I. (Adolf Fredrik av Holstein).

(se även här)


7. Gustav III:s ryska krig 1788-1790

Regenter:

Sverige hade Gustav III som kung , Ryssland hade Katarina II (den stora) som regent.

Bakgrund:

Ryssland lade sig i Sverige inre angelägenheter. Gustav III ville kanske också göra något åt sin egen sjunkande populäritet. En önskan var också att återerövra förlorade landområden. Sverige angrep, i en situation då Ryssland var upptaget i ett krig med Turkiet. Det skedde efter en förmodligen arrangerad provokation - den svenska riksdagen hade inte varit redo för någon krigsförklaring.

Förlopp:

Svenska trupper går över den ryska gränsen, anfallsplanen är att intaga S:t Petersburg. Detta lyckas inte. En bidragande orsak till svenska motgångar är ett myteri bland svenska officerare..

Slaget vid Hogland 1788 mellan ländernas båda flottor blir oavgjort. I slaget vid Svensksund 1789 lider den svenska flottan ett nederlag. Året därpå en ny prövning genom det s.k. Viborgska gatloppet. Några veckor senare - i juli 1790 - kom istället en viktig seger för den svenska flottan, i det stora slaget vid Svensksund.

Resultat:

Fred i Värälä i augusti 1790. Inga territoriella förändringar. Svenska fartyg får föra ut spannmål i en viss mängd från ryska hamnar, utan att betala tull. Rysslands inblandning i svensk inrikespolitik ska upphöra.


8. Finska kriget 1808-1809

Regenter:

Sverige hade Gustav IV Adolf som kung till 1809, därefter Karl XIII, Ryssland hade Alexander I som tsar

Bakgrund:

Överenskommelsen i Tilsit 1807 mellan Napoleons Frankrike och Ryssland betydde både en fred och en allians. Då Sverige vägrade att deltaga i blockadåtgärder mot Storbritannien, blev detta ett klartecken för ett ryskt angrepp på Finland, i februari 1808.

Förlopp:

De ryska trupperna vann stora framgångar. I mars 1808 var man framme vid Helsingfors och fästningen Sveaborg. Dess kommendant, Carl Olof Cronstedt, kapitulerar snart, och i stort sett utan strid. En tredjedel av den svenska armén i Finland blev krigsfångar. Ryssarna erövrar återigen Åland, liksom norra Sverige, inklusive Umeå.

Resultat:

Fred slöts i Fredrikshamn i september 1809. Sverige tivingades avträda hela Finland fram till Torneå älv.


Jan Milld, den 5.2.2008

 

Ryska krig

Fram till 1809 ingick Finland i det svenska riket. Det betydde att Ryssland var ett grannland till Sverige, med en ganska lång gemensam landgräns.

Krigen mot Ryssland blev många.

Inventeringen nedan tar sin början 1523, med Gustav Vasas tillträde som kung i Sverige. (för tidigare perioder, se "Svenskt militärhistoriskt bibliotek"!)


1. Stora ryska kriget 1554-1557

2. 25-årskriget med Ryssland 1570-1595

samt "De la Gardeiska fälttåget" 1609-1610

3. Ingermanländska kriget 1610-1617

4. Karl X Gustavs ryska krig 1656-1661

5. Stora nordiska kriget 1700-21

6. Hattarnas ryska krig 1741-1743

7. Gustav III:s ryska krig 1788-1790

8. Finska kriget 1808-1809