Lübeck och
andra Hansestäder utverkade tidigt undantag från Öresundstullen,
redan 1326. Vid den tiden fick tullen således ringa betydelse
då Lübeck skötte det mesta av handelstrafiken. Annorlunda
var det efter Grevefejden 1536, då Lübecks makt bröts.
Även nedländska fartyg - som inte var befriade från
tull - kom att bedriva handel på Östersjön.
I olika omgångar
höjdes tullavgiften och för den danska staten blev Öresundstullen
efter en tid den viktigast inkomstkällan. Åren 1567-87
svarade den för 2/3 av Danmarks statsinkomster!
I relationerna
mellan Sverige och Danmark var Öresundstullen en återkommande
fråga. I takt med att den svenska utrikeshandeln ökade
fick tullen större betydelse än tidigare.
Det är dock
oklart om Sverige från början behövde betala någon
tull - Öresundstullen tillkom ju under tiden för Kalmarunionen
• Efter
Grevefejden 1536 - då Sverige hjälpt den segrande sidan
i ett danskt inbördeskrig - framförde Gustav Vasa önskemål
om att Sverige skulle kunna bedriva handel "utan hinder.och
besvär, såsom av ålder varit brukligt".
• Vid freden
i Knäred 1613 stadgades om tullfrihet för Sverige i Öresund,
med undantag för vissa varor.
Åren 1622-23
var Sverige och Danmark mycket oense om Öresundstullen. Den danske
kungen, Kristian IV, förbjöd Sverige att föra soldater
eller krigsmaterial genom sundet.
Under 30-åriga
kriget höjde danskarna ytterligare sina tullavgifter, vilket
blev en av anledningarna till det svenska angreppskriget 1643-45.
• Vid freden
i Brömsebro 1645 fick Sverige total tullfrihet i Öresund.
• Vid freden
i Fontainbleau 1679 stadgades om en särskild kommission för
att undersöka "hur missbruket av den svenska tullfriheten
i Bälten och Öresund kan undvikas." Bakgrunden
var att t ex nederländska skepp undvek tull genom skentransaktioner
som gjorde dem svenska.
• Vid freden
i Stockholm 1720 återinfördes tullen för Sveriges
del, alltså efter cirka 70 års tullfrihet.
En del av tullavgiften
gick till underhåll av fyrar på sträckan Skagen -
Falsterbo. Sverige fick del av denna avgiftspost.
Med den ökande
handeln blev tullen rent administrativt ett allt större hinder.
Det blev en snårskog av bestämmelser för olika varor,
osv. Upptagandet av tullen försinkade transporterna.
Vid en konferens
i Köpenhamn 1857 mellan Danmark och intresserade sjöfarande
nationer kapitaliserades Öresundstullen: Danmark fick en engångssumma
på 33,5 miljoner riksdaler mot att den upphörde.
Öresundstullen
kan ha spelat en roll i att göra Skåne svenskt. Irritationen
över denna tull gjorde att europeiska stormakter som England,
Frankrike och Nederländerna såg en fördel i att Öresund
gjordes till internationellt vatten, och att man därför
stödde Sverige i fredsförhandlingarna med Danmark 1658,
1660 och 1679
För planerna
på byggandet av Göra kanal - tvärsigenom Sverige,
från Östersjön till Kattegatt - spelade Öresundstullen
en roll. Arbetet med denna kanal påbörjades 1810, den blev
klar 1832.
Jan
Milld, den 15.1.2007
