Boktryckarkonsten i världen

Ur "Kommunikationshistoria", Jan Svensson:

"Från att från början ha haft det talade språket som viktigaste kommunikationsform, har människan efterhand fått tillgång till skrift, boktryck, telegraf, telefon, etermedier, datorer, osv."

"En effekt på det mänskliga tänkandet, som många forskare har pekat på är att den alfabetiska bokstavspressen reifierar (förtingligar) orden och bokstäverna och därigenom ger stöd åt analytiskt tänkande som är främmande för det mer syntetiserande tänkande som är vanligt i orala kulturer."

"Det finns ytterligare skillnader mellan den handskrivna texten och den tryckta: Den tryckta texten ger ett starkare intryck av att vara sann och fungerar därför bättre som medel för maktutövning och disciplinering."

Boktryckarkonsten uppfanns först i Kina, där trycktes böcker redan på 100-talet. Det var dock inte därför som boktryckarkonsten på 1400-talet kunde slå igenom i Europa. Teknologin uppfanns i Europa oberoende av vad man uppnått i Kina.

Jämfört med Kina hade vi i Europa en viktig fördel i sammanhanget: alfabetet, med ett begränsat antal bokstäver.

Däremot kom uppfinningen av papperet från Kina till Europa. Tillgången till papper var ju en viktig förutsättning för att kunna framställa trycksaker. Papperet var mindre hållbart än pergamentet, men billigare och lättare att framställa. Papper hade börjat tillverkas i Spanien redan på 1100-talet, men det dröjde till år 1390 innan det första tyska pappersbruket anlades i Tyskland.

Framställningen av böcker kom inte till stånd i ett slag, från ett år till ett annat. Det var en stegvis process.

Faktum är, att det fanns böcker innan man hade tillgång till tryckteknik. De första böckerna framställdes genom avskrifter. Munkar i olika kloster ägnade sina dagar åt att skriva av texter och det tog kanske några år att på det viset få fram en bok. Det säger sig självt, att böckerna med en sådan framställningsmetod blev mycket dyra.

Ett steg på vägen blev att träsnida hela sidor - träplattor försedda med utskurna bokstäver och bilder. Därifrån kunde man sedan trycka fram kopior, i en skruvpress av ekträ, liknande sådana som användes vid framställning av vin, matolja eller ost. Denna metod användes i Europa på 1300-talet, parallellt med metoden att handskriva boksidor.

Den person, med vilken den europeiska boktryckarkonsten framförallt förknippas, är Johann Gutenberg, verksam i den tyska staden Mainz. Han var dock inte ensam, och det är omstritt huruvida han ens var först.

Den uppfinning som det handlade om var ett gjutinstrument, med vars hjälp det kunde framställas rörliga och identiskt lika bokstäver - upphöjda på nedsänkt botten. Typer av metall.

Inför en tryckning sattes bokstavstyperna för hand, till den sida som skulle tryckas. Ett svårt moment blev sedan att stryka färgen i ett jämnt och lagom tjockt lager, innan det hela pressades mot papperet.

Med denna teknik slapp man att granska och korrekturläsa texten mer än en gång.

Ovedersägligt är att det var i Gutenbergs regi som Gutenbergbibeln framställdes i början av 1450-talet. Denna var tvåspaltig, med 42-rader på varje sida. Antalet sidor var 1.282. Den hade varken sidnumrering eller titelsidor.

Det har uppskattats att Gutenberg i detta arbete använde sex tryckpressar och sysselsatte arbetsstyrka på 20 personer. Totalt framställdes 200 Gutenbergbiblar (varav bara 51 nu finns bevarade).

Omkring år 1480, mindre än tre decennier efter Gutenbergs uppfinning, var boktryckarkonsten en etablerad näring i över 100 städer i Europa - från Lübeck i norr till Palermo och Valencia i söder, från Krakow i öster till brittiska öarna i väster.

Antalet universitet och antalet studenter hade ökat i Europa vid denna tid. Behovet av böcker var därför stort. Under andra halvan av 1400-talet trycktes drygt 40.000 titlar och ungefär 15 miljoner böcker.

Framställningsmetoden blev dock i stort sett oförändrad ända fram till 1800-talet. Man tryckte ark för ark. 200 ark på en timme var en ganska normal hastighet.

Först med ångpressens införande i England 1815 skedde en radikal förändring.

• Nu kom cylinderpressen, som kunde trycka 2.000 ark i timmen.

• Sedan kom pressar som möjliggjorde tryck samtidigt på båda sidor av papperet.

• På 1860-talet kom rotationspressen, varvid man kunde trycka från papper på rulle. Hastigheten kom då upp 12.000 dubbelsidiga ark per timme.

Cylinderpressarna gav ett högre tryck på den punkt som i varje givet ögonblick trycktes och möjliggjorde djuptryck.

Senare har en annan teknik slagit igenom: offsettryck. Därvid överförs färgen först från en tryckplåt till en mellancylinder av gummi, och sedan därifrån till papperet.

"Kommunikationshistoria":

"Olika försök att reglera och kontrollera informationsflödena i samhället är inte något påfund av moderna totalitära stater; sådana försök har gjorts alltsedan antiken.

Behovet att kontrollera vad folk läste blev dock inte akut förrän på 1400-talet, då boktrycket gjorde det möjligt att sprida texter till allt fler människor med allt större hastighet. Först att reagera mot textspridningen var den katolska kyrkan, men på 1500-talet blev den politiska censuren vanlig runt om i Europa."


Boktryckarkonsten till Sverige

Sveriges äldsta bok, ännu bevarad, är en bit av en mässbok från 1198 från Vallentuna kyrka. Äldre Västgötalagen är från cirka 1280. Dessa var dock inte tryckta.

Boktryckarkonsten kom till Sverige år 1483.

Den förste boktryckaren i Sverige var dock utlänning och den första boken som trycktes i Sverige var på ett främmande språk. Det var en tysk, som tryckte en bok på latin.

Överhuvudtaget var det ett antal tyskar, som först stod för tryckeriverksamheten i vårt land. Den förste var Johann Snell från Rostock. Vad han 1483 tryckte i Sverige var en fabelsamling, "Dialogus creaturarum moralizatus" ("Skapelsens sedelärande samtal"). Snell återvände hem redan efter ett år.

Ur "Boktryckarkonst och bokhistoria genom fem sekler", Steinberg:

"Den första i Sverige tryckta, daterade och till våra dagar helt bevarade boken är 'Dialogus creaturarum optime morlizatus', en samling fabler på latin, troligen avsedd som handledning vid predikning för präster och munkar."

Den andre tysken hette Bartholomaeus Ghotan, vars vistelse i Sverige också blev kortvarig: 1486-87. Han färdigställde en mässbok för Strängnäs stift.

Den första boken på svenska språket trycktes 1495, av tysken Johan Fabri. Det var en religiös betraktelse och boken hette "Aff dyäfwlsens frästilse".

"Kommunikationshistoria":

"Vid början av 1500-talet var trycktekniken tillgänglig i Sverige, men det skulle dröja innan boktrycket fick någon egentlig betydelse för den samhälleliga kommunikationen (möjligen med undantag för reformationsbiblarna). En viktig anledning till detta var givetvis den mycket begränsade läskunnigheten. Det fanns helt enkelt ingen publik som kunde utgöra underlag för en marknad.

En annan, och väl så viktig anledning, var statsmaktens strävan att kontrollera textutbudet. Inte minst Gustav Vasa var angelägen om att reglera tryckerinäringen. År 1526 lät han helt sonika stänga biskop Brasks tryckeri i Söderköping,.."

Tryckeriverksamheten i Sverige skulle fortsättningsvis skötas av Kungliga tryckeriet. Föreståndare för detta var till en början tysken Georg Richolff d.y.

År 1526 kom den första översättningen av Nya Testamentet på det nya svenska skriftspråket.

År 1529 kom en kyrkohandbok, skriven av Olaus Petri. Fram till 1586 kom denna i ytterligare sex olika upplagor.

År 1541 följde en översättning av hela bibeln.Gustaf Vasas bibel omfattade cirka 1.500 sidor.

Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes - dessa blev våra äldsta folkböcker. Framförallt bibelöversättningen bidrog till en standardisering av svenska språket.

Svensken Amund Laurentsson tillträdde sedan som föreståndare för Kungliga tryckeriet. Under hans 30 år på posten utökades stilsorterna med antikva och kursiv.

 

Ur "Den svenska boken", Johansson m fl:

"Under hela 1500-talet trycktes i Sverige inte mer än drygt 400 trycksaker, huvudsakligen böneböcker och officiellt tryck vid ett enda tryckeri, det kungliga och privilegierade. Nu trycker ett enda tryckeri mer på ett enda år, och landets omkring 1.850 tryckerier producerar på ett år 500 gånger mer än hela 1500-talets alstring."


De första tre seklerna

"Kommunikationshistoria":

"Det totala antalet titlar tiodubblades för varje sekel från boktryckets införande. Under 1500-talet trycktes ca 450 titlar, under 1600-talet ca 4.500 titlar och under 1700-talet ca 45.000 titlar."

Vid Kungliga tryckeriet trycktes, förutom kyrkliga böcker, även skolböcker, almanackor och lagböcker. Karl XII:s bibel färdigställdes år 1703.

Textgenrer i 1500-talets Sverige hade varit:
1. Religiös litteratur
2. Statliga skrivelser
3. Vetenskap
4. Historia
5. Skönlitteratur.

Under 1600-talet minskade efterhand den religiösa dominansen. För seklet som helhet utgjordes dock mer än hälften av religiös litteratur.

ABC-böcker på svenska fick en viktig politisk funktion i slutet av 1600-talet, när skåningarna skulle förvandlas till svenskar.

Ännu 200 år efter att boktryckarkonsten kommit till Sverige var bokproduktionen ganska blygsam.

Textgenrer i 1600-talets Sverige var:
1. Religiös litteratur
2. Didaktisk litteratur

- moralisk litteratur
- skolböcker, ABC
- militär utbildning
- lantbruk o hushållning
- almanackor, bondepraktikor

3. Vetenskap
4. Skönlitteratur
5. Periodiska tidskrifter
6. Kungliga och statliga förordningar.


Fler tryckerier uppstod under 1600-talet. Så småningom kom även en förlagsverksamhet igång, även om staten i förväg kontrollerade allt som trycktes.

Ett ämne som dominerade bokutgivningen på 1700-talet var poesi, tätt följt av teologi. Där fanns även områden som juridik, politik, historia och romaner.

Censuren avskaffades 1766 och privatpersoner kunde bli förläggare.

"Den svenska boken":

"Gränserna mellan de olika kategorierna inom bokbranschen (boktryckare, bokbindare, bokhandlare, förläggare) var fortfarande flytande och konfliktfyllda. Men vissa linjer klarnade så småningom. Bokbindarna förde en uppehållande kamp för sitt monopol på att sälja bundna böcker, men förlorade den definitivt 1787.

Bokhandlarna blev en uppblomstrande yrkesgrupp åtminstone i Stockholm, som mot århundradets slut nästan hade ett överflöd på boklådor. Förlagsrörelse av större omfattning och i mera modern mening drevs huvudsakligen av några större boktryckare, högt bildade män med internationella vyer."

Under Gustav IV Adolf återkom dock censuren, och blev desto hårdare. Samtidigt försvårades bokutgivningen genom bl.a. en hög papperstull och ett högt postporto.


Böcker för alla

Med tryckfrihetsförordningen år 1810 skedde återigen en liberalisering och upphovsrätten tryggades. I takt med att hindren för det fria ordet undanröjdes, växte bokmarknaden och man gav ut även romaner för nöjesläsning.

"Kommunikationshistoria":

"1857 skapades ett gemensamt distributionssystem, organiserat av Seelig & Co i Stockholm. Under första halvan av 1800-talet grundades också flera av dagens stora bokförlag, t ex P.A. Norstedt & Söner (1823) och Bonniers förlag (1832)."

"Från en situation vid början av 1700-talet, då bokinnehav var något exklusivt, förbehållet några få, har vi vid första halvan av 1800-talet en situation där de flesta familjer hade åtminstone någon eller några böcker och där de genrer som vi är vana vid var företrädda. Det skrivna ordet har så smått tagit upp striden med det talade om att bli det effektivaste medlet för information och förströelse."

Underlaget för en bokutgivning förbättrades på utbudssidan genom tillgång på papper, bättre tryckteknik och bättre kommunikationer.

På efterfrågesidan förbättrades förutsättningarna genom högre välstånd, mer utbredd läskunnighet och en allmänhet som ville läsa böcker.

"Kommunikationshistoria":

"Vid 1800-talets mitt fanns vissa förutsättningar för en utvidgning av bokmarknaden; flera förlag hade etablerats och det fanns en grund till ett fungerande distributionssystem. Däremot var det fortfarande illa ställt med de viktigaste förutsättningarna, nämligen skönlitterära författare av god klass och en någotsånär stor läsande allmänhet.

Som en illustration till förhållandena kan nämnas att Viktor Rydbergs 'Den siste Athenaren', som kom ut 1859, trycktes endast i 1.000 exemplar.

Det dröjde till 1880- och 90-talen innan författarna och publiken fann varandra, men då blev uppsvinget desto kraftigare.

Heidenstams 'Karolinerna' trycktes i 8.000 exemplar, och några år in på 1900-talet kunde Selma Lagerlöfs 'Jerusalem' säljas i 15.000 exemplar på några månader. Ännu bättre gick 'Nils Holgerssons underbara resa', som några år senare såldes i 46.000 exemplar."

Medelklassens liv skildrades av flera nya romanförfattare, som Hjalmar Söderberg, Hjalmar Bergman, Sigfrid Siewertz och Olle Hedberg. Till detta kom sedan - som ett särmärke för just Sverige - en omfattande arbetarlitteratur. Till arbetarförfattarna kan räknas Ivar Lo Johansson, Jan Fridegård och även Vilhelm Moberg.

Boken "Kommunikationshistoria" återger en läsundersökning, gjord 1828-31 av en läroverksadjunkt. Enligt denna var de mest spridda böckerna i svenska hem vid den tiden Bibeln, Psalmboken, Nya testamentet och Luthers lilla katekes.

Bland romanförfattarna fanns främst Selma Lagerlöf, Jack London, Verner von Heidenstam, Emilie Flygare-Carlén och Johan Ludvig Runeberg.

Därutöver fanns lagbok, kokbok och läkemedelsbok.

Möjligen återspeglar en sådan undersökning inte bara vad man faktiskt hade i sina hem, utan lika mycket vad man där önskade ha eller ansåg sig böra ha.

Viktigt för att göra böcker tillgängliga för alla medborgare var inte bara lägre bokpriser och ett väl fungerande distributionssystem. Än viktigare var kanske grundandet av bibliotek, öppna för alla.

Impulserna i det sammanhanget kom från USA.

"Kommunikationshistoria":

"Frågan om möjligheten att inrätta kommunala eller statliga bibliotek väcktes i riskdagen 1899 och 1902. Det fattades inga omedelbara beslut... en av de vältaligaste pådrivarna i biblioteksfrågan var Valfrid Palmgren, som 1907 reste till USA för att studera de amerikanska idéerna.

Dessa gick ut på att biblioteket skulle vara öppet för alla, att det skulle ha en hög yttre och inre standard, att det skulle ha 'öppna hyllor' och att det skulle bekostas av samhället, inte av filantropiska allmosor. 1911 lade Palmgren fram ett förslag, som med vissa modifikationer kom att ligga till grund för 1912 års bibliotekskungörelse, där det bestämdes om statsbidrag till kommun- och studiecirkelbibliotek.

1930 antogs en biblioteksförfattning som kom att gälla till 1965. Ett av målen var att det skulle bli möjligt för 'varje medborgare, var han än bor och vem han än är, att med minsta möjliga formalitet låna varje bok han behöver'. Dessa ambitioner gäller fortfarande, men det finns ingen bibliotekslag som ålägger kommunerna att hålla bibliotek med viss standard."

Det kan synas som ett framsteg att böcker får säljas på flera olika försäljningsställen. Här finns dock en målkonflikt, eftersom detta minskar möjigheten till väl sorterade bokhandlar, med överkomliga priser på även de böcker som inte har så många köpare.

"1970 slopades de fasta bokpriserna och etableringskontrollen, varefter böcker kunde säljas fritt, i varuhus likaväl som i boklådor och till priser som försäljaren själv bestämde. En effekt av regleringarnas avskaffande blev att koncentrationen på den lättsålda litteraturen ökade, medan den 'smala' litteraturen och debutanter fick svårare att göra sig gällande. Det blev också svårare att upprätthålla lönsamheten i de fullsorterade boklådorna.

Dessa tendenser förstärktes ytterligare av den etablering av bokklubbar som sköt fart på 70-talet. Bokklubbarna satsade på långa serier och en intensiv marknadsföring av ett begränsat antal titlar, och kunde därigenom utnyttja de lättsålda titlarna utan att bekymra sig om den svårsålda delen av utbudet."


Jan Milld, den 22.1.2008

 

Böcker

Sverige har inte lämnat något särskilt bidrag till utvecklingen av boktryckarkonsten i världen, vi tillämpade bara en teknik som först hade utvecklats i Tyskland och andra länder.

Det intressanta ur perspektivet "svensk historia" blir:

• när kom denna teknik för bokframställning till vårt land?

• hur kom den till användning - vilka var våra första böcker?

• när blev böcker vanliga i de flesta svenska hem?

Utan överdrift kan man tala om en revolutionerande utveckling!

På den tiden som böcker framställdes genom att skrivas av för hand betingade en bok ett pris som motsvarade flera års arbete för en bonde, eller livsinkomsten för en bonddräng. I takt med den tekniska utvecklingen har priserna på böcker pressats, till att idag motsvara kanske timlönen för en industriarbetare.

Boktryckarkonsten i världen

Boktryckarkonsten till Sverige

De första tre seklerna

Böcker för alla