År 2003, maj

 

Urspårat?

Anarkister har återigen haft fest. I regi av "Reclaim the City" slog man sönder till en kostnad av några miljoner i Stockholms innerstad den 1 maj 2003.Kostnaderna landar hos medborgarna inte bara i form av skatteutgifter utan också i form av höjda försäkringspremier. Anarkisthärjningen var inte bara fråga om krossade fönster, en uraffär rensades också på sina klockor.

I TV-nyheterna presenterades reclaim-arrangemanget som att det "spårade ur". Urspårat var det förvisso i en allmän bemärkelse, dvs det hela var negativt och skadligt, men var det också "urspårat" i bemärkelsen oavsiktligt? Handlade det bara om en liten grupp individer som kände sig oväntat provocerade av polisers närvaro?

Nej. Det som inträffade var avsiktligt och planerat. På AFA-sidan "Motkraft" på Internet skrevs före bärsärkagången: "Att stjäla, att planka, att klottra, att göra motstånd och ställa till oreda, att vara olydiga och vägra acceptera villkoren, att göra egna regler, vara ett eget medium, stå i vägen och vara obekväma, det är vad Reclaim handlar om."

Efteråt förklarade sig reclaimaktivister på samma webbsida nöjda med vad de åstadkommit. Uppenbarligen vill de fortsätta på den inslagna vägen. 1)

Nu är politiker och kommentatorer bekymrade. Annika Billström (s) vädjade i en tidningsartikel om "dialog" med dessa bärsärkar och i TV-programmet "Debatt" släpptes en ung anarkist fram. 2)

Denne anarkist gjorde gällande att reclaimarnas agerande skulle skilja sig från AFA-aktivisters, t ex vid den tidigare vandaliseringen av Göteborg. I det förra fallet skulle det vara mindre politiskt än i det senare fallet. Detta kan vara svårt för en utomstående att uppfatta: i båda fallen bar man svarta maskeringar, i båda fallen ägnade man sig åt förstörelse och våld mot poliser. Därtill ansåg TV-anarkisten att även reclaimarnas framfart skulle uppfattas som en politisk protest. 3)

DET ÄR INTE svårt att se hur denna anarkist- och våldskultur vunnit terräng.

En form av "milstolpe" var, tror jag, hindrandet av fransmannen Faurisson att tala när han besökte Sverige i början av 90-talet. Det representerade en brytpunkt. Tidigare hade respekt för demokratiska spelregler gällt, i varje fall som officiell linje. Dvs att fakta och argument skulle mötas med fakta och argument, i en öppen debatt där alla får komma till tals. Nu skulle "obehagliga" fakta och argument undantas från detta, dvs vissa personer eller grupper skulle kunna ta sig rätten att vara överdomare och förmyndare för andra medborgare.

Här öppnades dammluckorna för ett påföljande kampanjande utan ände, mot en föregiven "rasism" och ondska.

Sitt kanske mest extrema uttryck har den anarkistiska linjen fått i form av s.k. djurrättsaktivism. Denna har helt enkelt segrat: näringar har tvingats slå igen.

En skenbart inte lika allvarlig form har den anarkistiska verksamheten fått genom s.k. klotter, dvs vandalisering av offentliga egendom och offentliga platser. Här handlar det dock om mycket stora belopp och det finns ingen gräns mot direkt förstörelse, t ex av hela tunnelbanevagnar. Det finns inte heller någon gräns mot våld, i flera fall har personer som sagt till "klottrare" blivit allvarligt misshandlade. Dessa "klottrare" har länge romantiserats av journalister.

Om man inom massmedia nu skulle tycka att den typ av förstörelse som Stockholm fick bevittna på Första Maj inte ska upprepas kunde man börja med att ta avstånd från både "klotter" och övergrepp mot politiska meningsmotståndare.


1) Denna reclaim-rörelse har verkligen avlägsnat sig från det som var den ursprungliga idén, nämligen att med positiva metoder verka för en bättre stadsmiljö och minskad bilism! (Åter)

2) Det är inte utan att man som invandringskritiker kan känna viss avund. Här har BGF och andra arbetat under ett decennium, exemplariskt följande den demokratiska handboken, ändå har vi fått tvärnobben. Med oss kan man inte samtala - det vore nämligen att "legitimera" oss. Vi betraktas ju som onda krafter, genom att vi ser problem med den aktuella invandringen till Sverige. (Åter)

3) Mot kapitalism och brist på demokrati. (Åter)

 


 

 Jan Millds hemsida
Millds blogg
  MILLT SAGT