Våren 2001 hade Svenska Pen – som vill gälla för att försvara yttrandefriheten - en helsidesannons I SvD, idoliserande Kurdo Baksi.

Han fanns där på en stor bild och rubriken löd: “I VÅRA MEDIER ÄR HAN EN FARLIG PENNA. I TURKIET SKULLE HAN GÖRAS OFARLIG”.

När man från pk-håll använder begreppet “farlig”, då börjar jag ana oråd. Det påminner om en annan utlänning, Ana Maria Narti från Rumänien, som I riksradions OBS kulturkvarten 1996 angrep Blågula frågor. Vi representerade enligt henne “den allra farligaste formen av rasism”.

Ett på sitt sätt tankeväckande uttalande. Vad gjorde BGF så särskilt farlig, enligt Narti?
Hade vi agerat våldsamt som AFA eller hade vi spridit grova lögner som t ex webbsidan “Vi I Sverige”, då vi hade knappast uppfattats som farliga. Nej, det som gjorde oss “farliga” var just att vi argumenterade fredligt och spred fakta som var riktiga och relevanta.

Vår utgångspunkt var att våra egna ståndpunkter I princip var provisoriska. De skulle utsättas för kritisk granskning och klarade de inte detta, då var vi redo att revidera dem.
I praktiken riskerade vi dock inte att behöva göra detta, eftersom vi hade rätt - vilket Narti uppenbarligen insåg. Det var vad som gjorde oss så “farliga”. För henne själv var en demokratisk hållning främmande.Tillbaka till Baksi.

Huruvida han kunde vara farlig i Turkiet lämnar jag därhän. Klart är att han är farlig I Sverige - men på ett helt annat sätt än vad Svenska Pen föreställer sig.

Förvisso finns att klart samband mellan Baksi och yttrandefrihet, men det är rakt omvänt mot vad Pen tror.

Man skulle kunna säga att Baksi och yttrandefrihet är lika oförenligt som eld och vatten.
Detta vore dock inte helt sant. Man kan lika gärna säga att Baksi är en stark anhängare av yttrandefrihet - för sig själv och sina åsiktsfränder.

Det enda Baksi vill begränsa eller helt avskaffa är yttrandfriheten för dem som tycker annorlunda än han själv.

Och ur det perspektivet är frågan om han inte har många, många åsiktsfränder bland makthavarna även I Turkiet.

De är väl också anhängare av den här typen av tuktad yttrandefrihet som Kurdo Baksi företräder.

Vad jag syftar på beträffande Baksi är naturligtvis hans aktuella utryckning I Expressen, för att förhinda presstöd åt Nationell Idag.

Själv vill jag företräda en yttrandefrihet och en opinionsbildning som mer karaktäriseras av mångfald. Det som var själva syftet - i varje fall som det föregavs - när presstödet en gång tillkom.

Skulle man ta Svenska Pen på orden så är Pen och jag där på samma linje. Så här avslutar man nämligen sin hyllningsannons från 2001:

“För varje författare, varje penna och varje ord som får verka fritt, så ökar också friheten för hundratusentals eller miljoner andra I samma land.”

.