Grundkurs för Sverigedemokrater x

(utgiven år 2004)

Kapitel 1:

Politik och partipolitik

"Politik är att vilja", har det sagts, men det handlar också om att kunna. Politik är det möjligas konst, eller att göra det önskvärda möjligt.

Tre moment finns att arbeta med:

A. Verkligheten

B. Våra värderingar och programpunkter

C. Strategi och taktik.

I en bemärkelse måste vi "gilla läget", dvs utgå från det som är. Blir man alltför "radikal" och ska fixa "allt genast" kan man förmodligen inte uträtta något alls, eftersom man inte vinner förtroende. I värsta fall ställer man bara till en massa elände.

I andra änden lurar en annan fara, nämligen att man blir så statsmannamässig och "realistisk" att man tappar udden, så anpasslig att man smälter in i tapeten.

Utmaningen ligger i att på en gång vara balanserad och hålla lågan levande. Politik handlar om att eftersträva makt, men inte som ett självändamål.

Politik handlar alltså om att påverka, eller försöka påverka, samhälls-utvecklingen. Det kan då handla om olika områden, som socialpolitik, utbildningspolitik, kriminalpolitik osv.

Politik kan också sägas handla om att prioritera, att bestämma vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt, vad samhället ska satsa på och vad som ska stå tilbaka.

Politik kan bedrivas av andra organisationer än partier, det kan be-drivas inte bara i riksdagen och i kommunala församlingar, utan även utanför.

Som parti verkar Sverigedemokraterna parlamentariskt, genom representation i olika kommuner, men samtidigt utomparlamentariskt, genom opinionsbildning ute i samhället, bland medborgarna.

I den svenska riksdagen har SD inte tagit sig in. Ännu.

I riksdagen finns nu följande sju partier:

Socialdemokraterna, 144 mandat

Moderaterna, 55 mandat

Folkpartiet, 48 mandat

Kristdemokraterna, 33 mandat

Vänsterpartiet, 30 mandat

Centern, 22 mandat

Miljöpartiet, 17 mandat.

Kontrasten är skarp om man jämför med våra grannländer eller andra länder i Västeuropa:

· I Norge fick Fremskrittspartiet 2003 i lands-tingsvalet 2003 17,9% av rösterna och blev andra parti i storlek (dock något mindre i kommunalvalet).

· I Danmark fick Dansk Folkeparti 12% av rösterna i folketingsvalet 2001 och tredje parti i storleksordning.

· I Finland finns inget särskilt invandringskritiskt parti, där råder konsensus om att ha en restriktiv linje - invandringspolitiken är inte en partiskiljande fråga.

En liknande situation råder nu i Nederländerna. Efter mordet på Pim Fortuyn vann hans parti först en stor valseger, men har sedan gått kraftigt tillbaka. Istället har övriga större partier börjat bedriva ungefär den politik som Pim Fortuyn förespråkade.

Det land som har det största invandringskritiska partiet är Schweiz. Vid valen 2003 till nationalrådet blev SVP (Schweizerische Volkspartei) det klart största partiet, med 26,6% av rösterna.

Sverigedemokraterna bildades 1988, och ställde upp i samma år. I detta riksdagsval blev antalet SD-röster drygt 1.100, i valet 1991 nära 4.900, i valet 1994 nära 14.000, i valet 1998 drygt 19.600 och i valet 2002 fick SD 76.300 röster till riksdagen.

I kommunalvalen har Sverigedemokraternas kandidering givit mer påtaliga resultat.

· 1991 togs de första mandaten, ett i Dals-Ed och ett i Höör.

· 1994 utökades detta till två mandat i Dals-Ed, två i Höör och ett i Ekerö.

· 1998 vann SD två mandat i Höör, två i Trollhättan, två i Haninge, ett i Sölvesborg och ett i Dals-Ed.

· 2002 fick Sverigedemokraterna sammanlagt 50 kommunala mandat, i 30 olika kommuner.

I Skåne: Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Höör, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Svedala, Trelleborg, Ystad.

I Blekinge: Karlskrona, Ronneby, Sölvesborg.

I Västergötland: Mölndal, Trollhättan.

I Värmland: Arvika, Forshaga, Kristinehamn, Sunne.

I Närke: Askersund.

I Västmanland: Hallstahammar.

I Södermanland: Nynäshamn.

I Uppland: Älvkarleby.

I Dalarna: Orsa.

I Medelpad: Timrå.

De drygt 76.000 rösterna i riksdagsvalet 2002 motsvarar mer än en procent - närmare bestämt 1,4% - av de avgivna röstererna. Detta betyder att SD nästa val - år 2006 - får sina valsedlar bekostade och distribuerade till vallokalerna på samma sätt som i det senaste valet gällde för de sju riksdagspartierna och SPI.

Också i EU-valet fick Sverigedemokraterna mer än en procent av rösterna (1,1%). Det betyder partiet också i nästa EU-val får valsedlar bekostade och distribuerade.