Grundkurs för Sverigedemokrater x

(utgiven år 2004)

Kapitel 9:

Partiet och medlemskapet

Övergripande syfte med partiets verksamhet är naturligtvis att bidraga till en förändring av Sverige, i enlighet med våra politiska program.

Sverigedemokraternas potential är ju enorm, genom de sju riksdagspartiernas svek. I våra skandinaviska grannländer har invandringskritiska partier fått genomslag - ändå har invandringen till Sverige varit väsentligt större.

Nu är den ekonomiska krisen i Sverige ett faktum och alltfler svenskar ställer sig frågan: vart tog alla pengarna vägen? Vi betalar världens högsta skatter - ändå räcker inte pengarna! Någonstans måste det finnas läckage.

Det största läckaget är massinvandringen och det mångkulturella projektet. Där handlar det om helt svindlande belopp. Fastighetsskatten ger cirka 25 miljarder kronor - invandringen kostar det tiodubbla!

Eftersom vi lika litet kan upphäva matematiska lagar som vi kan upphäva tyngdlagen betyder detta att andra utgiftsområden trängs undan. T ex får vård, skola och omsorg stå tillbaka. Projektet fungerar som en gökunge i boet.

Det handlar nu inte bara om ekonomi. Gränslösheten har givit mer spelrum för maffia- och våldsbrottslighet. Också genom terrorhot drabbas vi av en ökad fysisk otrygghet, också genom terrorhot.

Det som Sverigedemokraterna under många år varnat för har nu besannats, med råge. Tyvärr. Med rätta kan vi säga "Vad var det vi sa?"

Allvaret i situationen skapar stora möjligheter för SD att växa. Samtidigt lägger den ett stort ansvar på oss att lyckas. SD gör ju anspråk på att vara Det nationella partiet i Sverige - det parti som alla nationellt sinnade, alla som vill Sveriges väl, bör lägga sin röst på.

I arbetet för att påverka utvecklingen finns i princip två vägar att gå, för oss som parti:

A. Den ena vägen är att kandidera i allmänna val, till bl.a. riksdagen, för att direkt påverka politiska beslut.

B. Den andra vägen är att aktivera och organisera många människor, för att bli en folkrörelse.

Mellan dessa två vägar råder ingen motsättning, de kan tvärtom komplettera varandra. Båda är viktiga.

Båda vägarna kräver att partiet har en styrka, dvs att vi är många, att vi är kunniga , att vi är aktiva och att partiet förmår ta tillvara helst varje medlems kapacitet. Detta betyder såväl insatser för medlemsvärvning som organisering och utbildning.

Följande principer bör gälla i partiets verksamhet:

1. Demokrati

Ett partimedlemskap ska betyda något. Som ny medlem ska man kunna märka att man gått med i partiet. Man ska ha möjligheter att kommunicera med andra medlemmar och man ska kunna påverka verksamheten. Varje medlem måste få skriftliga kallelser till de medlemsmöten som hålls och det måste finnas interna debattfora.

2. Effektivitet

Alla krafter måste tas tillvara i verksamheten - principen ska vara "rätt person på rätt plats". Envar ska i möjligaste mån få ägna sig åt det som han/hon känner för och är bra på. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Den som inte klarar av ett åtagande bör bytas ut, på det uppdraget.

3. Skolning

Det är viktigt att skola upp många medlemmar kring program och politik, argumentering och föreningskunskap. I nästa val kan SD få många nya mandat - då måste vi ha folk att sätta in, personer som kan motsvara ett givet förtroende. Personer som både är kompetenta och förmår samarbeta.

Detta är mycket viktigt. Erfarenheterna från "Ny Demokrati" i riksdagen utgör ett varnande exempel!

4. Öppenhet

Det måste finnas en anda av öppenhet och självförtroende inom vårt parti. Säkerhetstänkande får inte drivas så långt att partiet sätter krokben för sin egen verksamhet.

Det ska också föras en frisk intern debatt med plats för konstruktiv kritik. Medlemsmöten måste kunna ge något för den som kommer dit. Då kan SD fungera som en magnet och dra till sig nya krafter. Då kan vi växa - nå fler sympatisörer och få in nya medlemmar.

5. Lokalgrupper

En strävan ska finnas att decentralisera verksamheten. Inom varje kommun och stadsdel bör distriktet efterhand försöka få igång lokal-avdelningar, med en egen verksamhet.

Detta kan ske genom att distriktsledningen utlyser lokala möten, för de medlemmar som finns inom ett visst område. Sedan kan man starta en arbetsgrupp eller bedriva en studiecirkel som denna grundkurs, för att få en lokalgrupp att mogna fram.

1. Medlemsutskick

Regelbundna utskick ska göras till medlemmarna, med aktuell information om verksamheten. Där ska också finnas utrymme för debatt-inlägg och medlemsrapporter.

2. Mötesmodell

Medlemsmöten ska utformas så att många blir delaktiga. Det kan ske genom organisering av gruppvisa diskussioner, där alla får chans att yttra sig. Det ska finnas bokbord vid varje möte och det ska läggas in en paus i halvtid. Eventuellt kan man ha utvald musik från en CD innan mötet börjar.

3. Mötesteman

Mötena kan olika teman, t ex brottsbekämpning, skolpolitik, de äldres situation, socialtjänstlagen, med mera. Genomgående behöver politiskt "matnyttiga" ämnen prioriteras, valda utifrån situationen i dagens svenska samhälle.

4. Argumentationsträning

Regelbundna träffar kan hållas i aktuell argumentation, för intres-serade aktivister. Dessa kan innefatta grupparbete, rollspel och kameraträning, där man efteråt gemensamt kan analysera insatsen.

5. Lättare evenemang

Det är också viktigt med träffar av mer socialt-kulturell karaktär. Vi skulle kunna ha fester med svensk musik som tema. Vi skulle kunna ordna naturutflykter eller seminarier med övernattning. Vi skulle kunna ordna någon form av frågesport med Sverigekunskap som tema.

Organisatoriskt finns Sverigedemokraterna på i huvudsak tre nivåer:

1. Riks
2. Regionalt
3. Lokalt

1. Riksnivå

Ledningen på riksnivån utgörs av partistyrelsen (PS), på 14 ordinarie ledamöter. Kärnan i PS utgörs av verkställande utskottet (VU), bestående av fyra personer.

PS väljs av riksårsmötet, som hålls en gång om året. Ombud till riks-årsmötet väljs på distriktens årsmöte. Antalet ombud per distrikt avgörs i huvudsak av antalet röstberättigade personer inom den eller de valkretsar som distriktet omfattar.

2. Regional nivå

På regional nivå finns distrikt, med en distriktsstyrelse (DS), som ska leda verksamheten. Under DS kan sortera olika arbetsgrupper med ansvar för specifika uppgifter.

3. Lokal nivå

På kommunal nivå eller stadsdelsnivå kan finnas lokalföreningar, med egen styrelse.

Vid sidan om denna organsiering har Sverigedemokraterna ett ungdomsförbund, SDU. Detta är organiserat i fyra nivåer: Riksorganisationen, Distrikt, Lokalavdelningar och Lokalgrupper.

För de allra flesta är det ett stort steg att ta kontakt med och aktivera sig i ett politiskt parti. Av förklarliga skäl krävs det åtskilligt mer av mod och kurage att ansluta sig till Sverigedemokraterna än vad som krävs för att ansluta sig till något av de etablerade partierna, med riksdagsmandat och tillgång till miljontals kronor i partistöd.

I dessa är det ofta en väg till politisk karriär och en möjlighet till god försörjning. För aktivisten och medlemmen i SD innebär det i första hand en uppoffring - om än med den fördelen att det ger en stärkt självkänsla när man vågar stå för en åsikt i motvind, med ett oegennyttigt syfte. För SD-medlemmen är det politiska ideal som utgör drivkraften, inte materiella förmåner eller kändisskap och berömmelse, för att man tillhör den "goda" sidan.

Alla är vi individer, med olika egenheter och förmågor. I ett lagarbete av Sverigedemokraternas slag finns det alltid plats för och behov av alla som har ett engagemang och vill göra en insats.