1.
Grevefejden, 1534-1536
Det var ett danskt
inbördeskrig, efter oenighet om vem som skulle efterträda
den just avlidne kungen Fredrik I.
Striden stod mellan
anhängare av Christian II (tidigare avsatt dansk kung, som man
nu ville återinsätta), vilken stod på böndernas
sida och Christian III , vilken stod på adelns sida. Hansan
i Lübeck ingrep för Christian II, Sverige för Christian
III.
Svenska trupper
gick in och erövrade ett antal danska städer: Halmstad,
Helsingborg och Landskrona. . Dessutom besegrades Lübeck till
sjöss.
Ett stillestånd
på fem år ingicks i Köpenhamn 1537. 1542 kom det
att förnyas på ytterligare tio år.
Lübecks handelsprivilegier
i Sverige upphörde. Dessutom ansågs Sveriges skuld till
Lübeck betald.
2.
Nordiska sjuårskriget, 1563-1570
Regenter:
Sverige hade Erik
XIV och därefter Johan III som kung , Danmark hade Fredrik II
Bakgrund och
förlopp:
Sverige angreps
av Danmark och Lübeck. Kampen gäller både Sverige
oberoende och kontrollen över Östersjön.
Sju sjöslag
och två fältslag. Danska härjningar i Småland,
svenska härjningar i Blekinge, Skåne och Halland.
Resultat:
Fred slöts
i Stettin 1570.
Beträffande
Lübeck blir villkoren att handeln på Narva ska vara fri
för såväl danskar som lübeckare, i gengäld
ska svenska fartyg får passera Öresund utan att betala
tull.
Lübeckarna
skulle vidare få 75.000 daler (pengar som de sedan aldrig fick)
och återfå sina privilegier i Sverige, dock utan ensamrätt
till handeln.
3.
Trettioåriga kriget, 1630-1648
Ur "Sverige
i krig 1400-1800", Bo Eriksson:
"Det
var ett krig i vilket protestanter stred mot katoliker - unionen
låg i krig med ligan - självständiga furstar stred
mot kejsaren samt utländska furstemakter kämpade mot det
kejserliga huset Habsburg. Religionen gick hand i hand med ekonomiska
intressen."
Regenter:
Sverige hade kung
Gustav II Adolf som regent fram till 1632, därefter drottning
Kristina. Det tysk-romerska riket, med säte i Wien, hade habsburgaren
Ferdinand II som kejsare.
Bakgrund:
Det rör sig
till en del om ett religionskrig, mellan protestanter och katoliker,
men inte renodlat. På samma sida som Sverige finns det katolska
Frankrike, av maktpolitiska skäl motståndarel till det
tysk-romerska riket. Frankrike stödde till början Sverige
ekonomiskt, senare gick man även in med egna trupper i kriget.
På svensk sida fanns också England, Nederländerna
och Danmark, samt ett växande antal delstater i norra Tyskland.
På habsburgarnas sida fanns även Spanien.
Svenska krigsmål
är, förutom att vinna landområden och få ekonomiska
ersättningar, att det tysk-romerska riket ska för bli en
splittrad federativ stat samt att lutheraner och reformerat i Tyskland
ska tillerkännas vissa rättigheter.
"Sverige
i krig 1400-1800":
"Under
perioden 1630-35 finansierade Sverige de tyska krigen genom tullinkomster
och så kallade kontributioner (från allierade och/eller
från besatta territorier som betalade avgifter för att
slippa skövling), genom brandskatter av städer samt genom
kredit."
"Frankrike
gav Sverige 400.000 riksdaler årligen i fem år,.. denna
traktat gav... Sverige en god kreditvärdighet och man kunde
ta nya lån från rika bankirer i Amsterdam."
Förlopp:
Kriget hade utlösts
1618 efter att protestanter i Böhmen gjort uppror mot kejsaren.
Kejsarens trupper hade snart ockuperat hela södra Tyskland. En
allians bestående av England, Nederländerna och Danmark
ingrep 1629 militär, men utan framgång.
Sverige gick in
i kriget 1630 och vann inledningsvis stora segrar, framförallt
den i Breitenfeld 1631. Efter Gustav II Adolfs död i Lützen
1632 följde ett förödande svenskt nederlag i Nördlingen
1634. Sverige fanns dock kvar i kriget även därefter.
"Sverige
i krig 1400-1800":
"Underhåll,
eller logistik för att använda en modern term, var konsten
att ge en armé förnödenheter och att förflytta
densamma. Hör ingick ammunition, manskap, sjukvård, förnödenheter,
material och så vidare. Och hästarna skulle ha foder.
För det mesta stod lokalbefolkningen för underhållet.
Under 1600-talets senare hälft gick utvecklingen mot magasinsystem.
Det innebar att arméer fick sitt underhåll från
i förväg upplagda magasin. Ett fungerande magasinsystem
saknades under trettioåriga kriget."
Resultat:
Fred undertecknade
i Osnabrück och Münster 1648, den westfaliska freden. Som
resultat av sitt krigsdeltagande tillerkändes Sverige flera landområden
i norra Tyskland: hela
Vorpommern med ön Rügen, delar av Hinterpommern, Wismar,
Bremen och Verden.
4.
Första bremiska kriget,
1654
Regenter:
Svensk regent
var Karl X Gustav. Motståndare var staden Bremen.
Bakgrund och
förlopp:
Konflikten började
redan på drottning Kristinas tid. Bremen, som tidigare varit
biskopsdöme, förvandlades genom Westfaliska freden till
ett världsligt hertigdöme. Staden skulle enligt fördraget
behålla sina rättigheter, vilket ledde till tvister. Staden
vägrade erkänna Sveriges överhöghet, något
som ställdes på sin spets då staden inbjöds
att sända ombud till den tyska riksdagen.
Svenska truppförstärkningar
sändes till den svenska guvenören i Bremen, Königsmarck.
Detta räckte för att framtvinga en uppgörelse, det
kom aldrig till krigshandlingar.
Resultat:
Uppgörelsen
träffades i Stade, i november 1654. Den innebar att Bremen ställde
sig under den svenske kungen och lovade följa svensk utrikespolitik.
Sverige lovade att främja stadens handel
5.
Andra bremiska kriget, 1666
Regenter:
Svensk regent
var nu Karl XI. Motståndare återigen staden Bremen.
Bakgrund och
förlopp:
Konflikten från
tidigare bestod - skulle Bremen ses som en del av tysk-romerska riket
eller ej.
Sverige sänder
en styrka på 11.000 man från Pommerns till Bremen, under
befäl av Karl Gustav Wrangel. Staden belägras av svenskarna.
Andra tyska delstater blandar sig i konflikten, på Bremens sida.
Så även Danmark och Nederländerna. Det går dåligt
för Sverige, som tvingas till eftergifter.
Resultat:
En fredstraktat
slut i Habenhausen i november 1666. Bremen avstår därvid
från sin rätt att sända ombud till tyska riksdagar
fram till år 1700, men förbehåller sig rätten
att se sig som en del av det tysk-romerska riket. Staden skulle betala
skatt till såväl Sverige som den tyske-romerske kejsaren.
6.
Karl XI:s krig, 1674-1679
Genom ett fördrag
med Frankrike 1632 hamnade Sverige snart i konflikt med fiender till
Frankrike. 1675 var Sverige i krig med både Nederländerna,
Tysk romerska riket, Spanien, Danmark och flera tyska delstater.
Fördraget
med Frankrike hade slutits eftersom det skulle ge subsidier, vilket
Sverige var i akut behov av. Svenska trupper från Pommern gick
1674 in i Brandenburg. I slaget vid Fehrbellin 1675 led svenskarna
nederlag och slog till reträtt. Snart
var alla svenska områden i Tyskland angripna.
Resultat:
Freder slöts
med det tysk-romerska riket och olika tyska delstater 1679, i Nijmegen
och Celle. Sverige fick i stort sett behålla sina tyska områden
sedan 1648, ett antal mindre områden avträddes
7.
Det stora nordiska kriget, 1700-1721
Regenter:
Karl XII var under
denna period, fram till sin död 1718, kung i Sverige. Han efterträddes
av först Ulrika Eleonora, sedan Fredrik I. August II (en starke)
var regent för både Polen och Sachsen.
Bakgrund och
förlopp:
Kriget började
med att Danmark, Ryssland och Polen/Sachsen gick till angrepp mot
Sverige.
Det tyska stater
som, under det mångåriga krigande som följde, stod
mot Sverige var:
- Sachsen (1700-06
och 1709-21)
- Hannover (1715-19)
- Preussen 1715-20)
Före Poltava:
I slaget vid Fraustadt
i februari 1706 besegrade svenskarna en sachsisk armé.
Fred slöts
med Sachsen i Altranstädt samma år. Resultat: Sachsen lämnade
alliansen mot Sverige.
Efter Poltava:
1709 förklarar
Sachsen åter krig mot Sverige
Sommaren 1715
förklarar även Preussen krig, och ansluter sig till de danska
och sachsiska trupper som belägrar svenska Stralsund.
Under hösten
samma år förklarar även Hannover krig mot Sverige.
Stralsund kapitulerar.
Fred med Hannover
sluts i november 1719. Sverige avträder Bremen och Verden.
Fred med Preussen
sluts i Stockholm i januari 1720. Sverige avträder Stettin med
södra Vorpommern med öarna Usedom och Wollin.
8.
Pommerska kriget, 1757-1762
Regenter:
Svensk kung var
Adolf Fredrik, preussisk regent var Fredrik II.
Bakgrund :
Detta ingick i
Sjuårskriget, mellan olika europeiska länder. Preussen
hade 1741 erövrat Schlesien från Österrike. Detta
ledde till att Sachsen, Frankrike och Ryssland tillsammans med Österrike
bildade ett förbund mot Preussen.
Preussen, lierat
med Storbritannien och Hannover, gick 1756 till angrepp mot Sachsen.
Sverige utlovas av Frankrike och Österrike att återfå
tidigare förlorade svenska områden i Tyskland om Sverige
går med i kriget mot Preussen.
Sverige, under
ledning av hattpartiet, gör så. Sverige går i september
1757 in i Preussen från Pommern.
Den svenska armén
är dock i dåligt skick. Efter vissa inledande framgångar
drivs svenskarna tillbaka. Strider pågår sedan under fem
år, varvid många tusen svenska soldater får sätta
livet till. Kriget ödelägger Sveriges ekonomi.
Resultat:
Fred slöts
i Hamburg 1762. Inga territoriella förändringar.
Jan
Milld, den 4.2.2008
