År 2003, juni

 

Svensk kultur

En läsare har frågat mig om begreppet "svensk kultur": vad är "kultur" och hur skiljer sig den svenska kulturen från andra? Så här löd mitt svar:


Tillspetsat kan sägas att det inte finns någon svensk kultur, om man med en kultur avser något klart avgränsbart, unikt och oföränderligt.

Ingen förnekar att det finns både unga och gamla, även om det inte kan anges någon exakt åldersgräns i sammanhanget. Frågan om kultur - i varje fall om man ska tala om just "svensk" sådan - är på ett annat sätt laddad. Man kan i och för sig undra varför. Så har det väl inte varit tidigare?

Om "kultur" i allmänhet:

Vid varje mänsklig interaktion av varaktighet uppstår erfarenheter och föreställningar om verkligheten. I vardagen lär man sig hur man är beroende av varandra för att klara livet. Vissa beteenden och värderingar utvecklas, med förväntningar på även andra. Man får en gemensam etik, med föreställningar om rätt och fel, klokt och dumt, hedervärt och skamligt.

Med tiden skapas även gemensamma minnen, man får rötter bakåt i tiden. Detta förstärker samhörigheten och identiteten som grupp. För individer kan detta möjligen ge trygghet och självförståelse, det kan bidraga till sammanhang och riktning för utvecklingen.

Detta kan kallas kultur. Uppenbart är att denna kultur förändras över tiden, med strukturella och teknologiska samhällsförändringar - som nya näringar och yrken, massbilism och urbanisering, sociala välfärdssystem och nya kommunikationer.

En annan källa till kulturella förändringar är influenser utifrån. Sådana har väl alltid funnits, men i vårt tidevarv gäller det i särskilt högre grad.

Globalt ger detta en tendens till konvergens och utslätning. Långväga resande bygger ju på att man ska få uppleva något annorlunda. Risken finns att detta i framtiden blir allt svårare: samma TV och video, discodunk och hiphop, Coca-Cola och snabbmat här som där...

Om just svensk kultur:

En sådan finns, även om den är svår att avgränsa. Ett viktigt och påtagligt moment är naturligtvis det svenska språket.

Andra moment är känslor, värderingar och beteenden. Självbilder och förväntningar på - liksom förståelse av - varandra. Konkreta exempel (utan rangordning eller anspråk på att vara uttömmande):
- vi är ofta tystlåtna
- vi är ganska laglydiga
- vi väntar på vår tur i kön
- vi kommer i tid och håller ord
- vi har en känsla för demokrati
- vi kommer inte oanmälda på besök
- vi undviker offentliga känsloutbrott
- vi ogillar konflikter, söker gärna kompromisser
- vi tror helst andra om gott, kan vara naiva intill dumhet

VARNING:
a) de gäller inte alla svenskar.
b) de behöver inte vara exklusivt svenska.
c) de finns inte garanterat oföränderliga hos oss.

T ex kan känslan för demokrati komma att blekna, i takt med att 1900-talets glansperiod för folkrörelserna tonar bort i vårt kollektiva minne. Likaså kan arbetsmoral och hederlighet påverkas av bidragsfusk och fallskärmar, bonusavtal och gräddfiler. Ett faktum är också att brottsligheten i Sverige har mångdubblats sedan mitten av 1950-talet.

Innebörden av uppräkningen ovan är att de nämnde egenskaperna sammantaget, i nuläget, kan vara mer vanligt förekommande bland svenskar än hos de flesta andra folk.

Tar vi norrmännen som jämförelse kanske alls inga skillnader finns enligt ovan (däremot såtillvida att norrmännen mer intensivt firar sin nationaldag och har en uttalad nationalkänsla utan att skämmas för det).

Å andra sidan finns skillnader mellan olika regioner i Sverige. Lika självklart finns det klasskillnader, könsskillnader och generationsskillnader inom landet.

Min åsikt:

1. Det är värdefullt att det finns en mångfald av olika kulturer i världen, däribland den svenska.

2. Många kulturer är nu hotade genom globaliseringen.

3. Detta gäller inte minst den svenska - i ett litet land med omfattande invandring, till stor del från fjärran kulturer.

4. Ett värnande av en viss kultur behöver inte betyda att denna kultur är överlägsen andra kulturer.

5. Som svenskar har vi ett ansvar att värna den svenska kulturen, inga andra tar på sig den uppgiften.


Till detta svar kan fogas två reflexioner:

Humor fungerar bara delvis över nationsgränserna. Den bygger ju på gemensamma associationer och tänkesätt.

I frågesporter på TV förekommer sällan invandrare, av naturliga skäl. Det faller ju tillbaka på gemensamma upplevelser och kunskaper.


 Se vidare:

En farlig dag?

Svensktoppen

Blågul solidaritet

Midsommarafton

Ett land för svenskar

Sverige är svenskarnas land!


 

 Jan Millds hemsida
Millds blogg
  MILLT SAGT